- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 18. Anne Charlotte Leffler; Ernst Ahlgren; Alfhild Agrell; Georg Nordensvan; A.U. Bååth; Ellen Key /
99

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

..O-’*... o*’... o**.. .• O • •.o* •. o-*•.. O. .O”...‘O

.• ©*’•. •o*’. .‘O"*.
–––––––––––––^

”Älskade pappa,” hviskade hon. ”Du skall ej tänka
på sådant just nu. Ser du, pastorn är färdig att börja den
heliga akten.”

”Men jag är icke färdig,” hviskade han tillbaka. ”Jag
har ingen ro, förr än jag har ditt löfte.” Han lyfte svagt sin
vänstra hand med ett försök att fatta hennes.

Hedvig vände sig bort för att ej nödgas se dessa
feberaktiga, ängsligt bedjande ögon.

”Jag kan inte!” nästan skrek hon fram med skärande
röst, drog häftigt undan sin hand, hviskade till modern:
”Vänta inte på mig!” och lämnade hastigt rummet.

Den sjukes hand föll åter ned mot täcket. Eftervärldens
dom, som han så mycket fruktat, hade redan nått honom; i
detta ögonblick visste han, att hans dotter hade affallit från
honom.

I detsamma ljödo syndabekännelsens gripande ord: ”Jag
fattig, syndig människa–––––-”

*



Aftonens skuggor började lägra sig tunga och djupa öfver
sjukrummet. Den sjuke hade begärt att blifva lämnad ensam,
och då han mot vanligheten ej ville hafva något ljus tändt,
hade man dragit gardinerna så mycket som möjligt tillbaka
från fönstren för att låta den sista dröjande ljusstrålen
tränga in.

Hedvig hade tillbragt hela aftonen på sitt rum.

Utvakad som hon var och öfveransträngd af dagens
häftiga sinnesrörelser hade hon slutligen slumrat in på soffan.
Hon vaknade nu plötsligt upp, fann att aftonen redan var
långt framskriden och greps af en häftig, onämnbar ångest;
hon hade ej hört något af fadern på flere timmar! tänk om
— om —!

Hon visste ej hur länge hon sofvit. Hvad kunde ej hafva
händt under tiden!

7. — Nationallitteratur. 18.

99

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:43:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/18/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free