Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur SVENSK KONST OCH
SVENSKA KONSTNÄRER.
5.
Från Tyskland eller från Paris går färden öfver alperna,
mot solens och skönhetens land, till detta Rom, som af
Winekelmann blifvit kalladt ”hela världens högskola” och
af Sergel ”konstens enda och verkliga tillhåll”, den plats
”där en konstnär bör både födas, lefva och dö”, till den
eviga staden, där man väntar ”det sanna konstnärsdopet",
där det är poesi i luften och där marken man trampar är en
helig mark.
Redan färden dit är en fest. Öfver det mörkblå
Medel-hafvet eller i diligens öfver alperna och så från den snöiga
vintern däruppe ned till lummig sommar.
Långa resor i postvagnen dag efter dag genom en natur,
på en gång leende och storslagen.
Nya intryck för hvarje steg, en helt ny värld. Nattläger
i måleriska härbärgen, måltider i sällskap med svartmuskiga
infödingar i röfvarhatt, med bössan laddad på ryggen och
dolken färdig i bältet. Vidare fram på dammiga vägar, förbi
herdar och munkar, förbi brokigt klädda bönder, som rida
på åsnor, och kvinnor på väg till brunnen med kopparkärlet
på hufvudet.
Här väntar konsten på en ung och hängifven tillbedjare,
och lifvet i sol och sång väntar, lifvet som varit så trångt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
