Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur Boken om Lille-Bror
inom henne, och som om hon kommit åter, renad och luttrad
genom den. Hela hennes personlighet vände tillbaka, och
i timmar kunde jag sitta och njuta af hennes ansikte, därför
att det var detsamma som förr.
”Minns du, när jag sade till dig, att vi skulle skiljas?”
sade hon en dag.
Jag måste tänka efter för att kunna erinra mig, att hon
någonsin sagt det. Och när ändtligen minnet vaknade, sade
jag henne, att jag glömt hennes ord, som man glömmer en
febersjuks.
”Jag menade, hvad jag sade,” fortfor hon ifrigt. ”Jag
tyckte det var något du ville tvinga mig till. Och så tyckte
jag det var så synd om dig. Du har haft det så svårt, mycket,
mycket värre än jag. Men du ska veta också, att jag har
varit så sjuk också, mycket för sjuk för att jag skulle kunna
tänka på något annat än mig själf. Å, det är, som om jag
hade vaknat upp igen!”
Hon tog sig om hufvudet med en underlig åtbörd af på
en gång oro och lycka. Och hon tillade:
”Men när jag dör en gång, då ska du gå i Svens byrå.
Där öfverst ligger ett bref från mig. Men du får aldrig
läsa det förrän då. Ty jag vet ändå, att jag dör snart, och
när jag dör, kommer jag att dö alldeles som Sven.”
Hur ofta hade jag icke hört henne tala sådana ord, och
hur ofta hade de icke kommit mig att rysa in i min innersta
själ! Nu gingo de mig förbi, som om de aldrig hade varit
uttalade. Jag uppfattade dem som de sista dyningarna efter
stormen, som de sista lätta efterdyningarna, då hafvet varit
i uppror. Jag log i segervisshet, att jag vunnit henne åter,
och i det jag vände hennes ansikte mot mitt, såg jag henne in
i ögonen och sade:
”Men nu vill du ju lefva?”
"Ja,” sade hon. "Jag vill lefva för dig och för gossarna
och för att aldrig glömma Sven."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
