Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
somliga trakter hirs (ett slags korn), i andra kamelmjölk
eller en gröt af dadlar och vatten, som blandas med torr
klöfver eller andra örter. Men förestår en särdeles
ansträngning, så gifver man honom äfven något kött, rått eller
kokadt.”
Jag har fullständigt annoterat detta rättskrifnings- eller,
som det här hette, rättstafningsprof, alldenstund jag dermed
ville visa, hvilka måttliga fordringar, som seminariets lärare
i detta ämne hade på de ofta föga utvecklade inträdessökandena.
Ej var detta något att jemföra med de svåra
öfningar, hvilka jag flera år förut med heder genomgått.
Jag erinrar mig till ett exempel, hvad prosten, dåvarande
kyrkoherden, dikterade redan en af de första gånger, då jag af
honom åtnjöt ledning i rättskrifningens villosamma labyrinth,
der den ena regeln förefaller oss underbarare än den andra
och undantag esomoftast höra till regeln. Men hvad som är
gilladt och stadfäst såsom rätt, det skall också vara rätt.
Kyrkoherdens stilöfning lydde på följande sätt:
”Just som ljuset tändes i tjället, gick Julius ner till den
sköna insjön för att njuta af nöjet att ljustra gäddor i den
ljufliga, ljumma Juninatten. Han göt tjära för blosset i en
panna af gjutjern och lät gerna sin hjerna hvila från tanken
på att ljuta döden i den djupa sjön. Det var ännu ej tid att
plocka njupon.”
I denna kyrkoherdens diktamen möter oss helt andra
snaror och fallgropar än i ”Den Arabiske hästen”.
Hvad som i den sistnämnde kunde vara något krångligt
för de mindre öfvade inträdessökandena, var väl egentligen,
huruvida kokadt skulle skrifvas med t eller dt. För mig var
ju detta endast ett lekverk, så grundligt som jag hos
kyrkoherden blifvit undervisad i att skilja supinum från participium,
hvilket ju är så ytterst nödvändigt för hvar och en, som gör
anspråk på att vara bildad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
