- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 20. August Bondeson ; Ola Hansson ; Sophie Elkan ; Axel Lundegård ; Daniel Fallström /
236

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

o.

-•v*

Fru Heine klippte med sina bruna ögon och såg ut som
om hon med sin bastanta kropp velat hindra allt vidare
framträngande.

”En ung kompositör som jag träffat i Wien, har gett mig
i uppdrag att öfverlämna detta lilla häfte till diktarn, hvars
sånger inspirerat honom.”

Den främmande talte i afmätt ton. Hon hade trott, att
hon åtminstone skulle få se den store skalden, som hon älskat
och beundrat så länge hon kunde minnas tillbaka. Eljest hade
hon icke gjort sig några illusioner angående detta besök.
Hon visste, att han var döende. Men hon hade gått och
burit på en hemlig förhoppning att få sitta vid hans sjukbädd
ett ögonblick, och redan detta skulle ha varit lycka —
missräkningens bitterhet sammansnörde nu hennes bröst.

”Jag får tacka så mycket — min man skulle säkert ha
blifvit mycket glad — — men han är så sjuk så —”

Fru Selden stod i begrepp att gå. Med denna kvinna
hade hon ingenting att skaffa. En ömsesidig, instinktlik
motvilja stod mellan dem från första stund.

En häftig ringning hördes från det angränsande
rummet. Fru Heine förändrade icke en min, men den gamla
kvinnan i svarta hufvudduken skyndade dit och lät dörren
stå på glänt.

”Bed den främmande damen stiga in,” ljöd en manlig
röst med ett skarpt och nervöst tonfall. Fru Heine lämnade
vägen fri, den främmande gick mot bakgrunden och trädde
in i ett rum så skumt, att hon i början ingenting kunde
urskilja. Drifhustemperaturen där inne gjorde, att blodet steg
henne åt hufvudet. Hon trefvade med handen framför sig
och fick tag i ett föremål, som hon strax därpå urskilde vara
en skärm, gick förbi den och såg där bakom en låg bädd,
mot hvars hvita hufvudkudde en mans ansikte otydligt
af-tecknade sig. Strax därefter höjde sig en hand ur dunklet och
sträcktes mot henne.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:43:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/20/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free