Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oscar Levertin - Ur Diktare och drömmare - Dantes Vita Nuova
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.O" -.. O -...O*-.,. O -.-. O–...O* -.. o * 0 O - 0
...... Il ■ . . .................. I» ■■ ■ Ml . ■■■■II. ::•’
ande, full af vrede och förakt — alma sdegnosa — men en
drömmares hemsjuka sinne med ljusa bilder och strålande
visioner på de slutna ögonlocken. I ena handen håller han
en bok, de många sångerna, som Florens’ kvinnor älskade
att läsa, och i den andra en kvist med granater, Afrodites
frukt.
Sådan var den Dante, som vandrade öfver Florens’
gator för att få en hälsning af den han kallat Beatrice, och
hans lätta gång — svärmarens och poetens — hade intet
af den dofva och hårda takt öfver stegen, som resenären
än i natten tycker sig höra, när han vandrar allena öfver
Ravennas öde gator.
Omtvistadt är, när ”Vita Nuova” skrefs. Man kan med
sannolikhet förlägga den till tiden kring 1292, då Dante var
ungefär tjugusju år gammal. Han hade då ännu ej ryckt in
i det offentliga lifvet. Han var blott en studerande ung man,
som i sällskap med jämnåriga diktade, drömde och svärmade.
Teoretiskt diskuterade han kärlekens metafysik med sin äldre
vän, Guido Cavalcanti, praktiskt lärde han känna älskogens
natur samman med en vivör som Forese de’ Donati, hans
blifvande svåger. Hans ärelystnad var andlig och litterär.
Han ville införa en ny stil i sin hemstads diktning, en stil,
ljufvare och högre än den, som förut funnits, och ädlare
och djupare tolka kärlekslifvets innebörd och mening än
det gjorts af hans föregångare och läromästare, provensalarna
och Guido Guinicelli.
En kärlekshistoria, afslutad med den älskades död och
förvandlad genom den inre kris, denna förde med i skaldens
ande, blef här den drifvande kraften, och ”Vita Nuova” det
odödliga eftermålet öfver Dantes ungdom.
Men innan man betraktar dess kärlekshistoria i och för
sig, uppställer sig nödvändigtvis frågan, i hvilken grad Dantc
i uppfattning och skildringssätt anslöt sig till föregående
traditioner och mönster. Först en om också hastig kon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
