Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ända tills den gamla sköterskan fann det vara tid att föra
ut honom.
Då han var gången, låg Marianne och tänkte på honom
och hans rörelse. ”Det är godt att vara så älskad,” tänkte hon.
Ja, det var godt att vara älskad, men hur var det med
henne själf? Hvad kände hon? Å, intet, mindre än intet.
Var den död, hennes kärlek, eller hvart hade den flytt?
Hvar dolde det sig, hennes hjärtas barn?
Lefde det ännu, hade det krupit in i hjärtats mörkaste
vrår och satt där, frysande under isögonen, skrämdt af de
bleka hånskratten, halfkväfdt under de knotiga fingrarna?
”Ah, min kärlek,” suckade hon, ”mitt hjärtas barn!
Lefver du, eller är du död, död som min skönhet?”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
