Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ur OSYNLIGA LÄNKAR.
MORBROR RUBEN.
Det var en gång för snart åttio år sedan en liten gosse,
som gick ute på torget och spelade topp. Den lilla gossen
hette Ruben. Han var inte mer än tre år, men han svängde
sin lilla piska så tappert som någon och lät toppen snurra,
så att det var en glädje åt det.
Den dagen för åttio år sedan var det ett riktigt vackert
vårväder. Mars månad var kommen, och staden var delad i
två världar, en hvit och varm, där solskenet rådde, och en
kall och mörk, där det var skugga. Hela torget hörde
solskenet till, utom en smal rand längs ena husraden.
Nu hände sig, att den lilla gossen, så tapper han var,
blef trött af att snurra sin topp och såg sig om efter någon
hviloplats. En sådan var inte svår att finna. Det fanns inga
bänkar eller soffor, men hvartenda hus var försedt med en
stentrappa. Lilla Ruben kunde inte tänka sig något lämpligare.
Det var en liten samvetsgrann fyr. Han hade en dunkel
aning om att mor inte ville, att han skulle sitta på främmande
folks trappor. Mor var fattig, men just därför fick det aldrig
se ut, som om man ville taga något af andra. Så gick han
och satte sig på deras egen stentrappa, ty de bodde också vid
torget.
Den trappan låg i skuggan, och där var riktigt kallt. Den
lille stödde hufvudet mot räcket, drog upp benen och mådde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
