Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
se med hennes ögon, och snart hade de samma förmåga
som hon att se honom sitta ute på stentrappan. Och
naturligtvis föll det ingen af dem in att sätta sig där. Ja, så snart de
sågo någon sitta på en stentrappa eller ett stenräcke eller
en sten vid vägkanten, så fingo de alltid ett styng i hjärtat och
tänkte på bror Ruben.
Ytterligare hände det bror Ruben, att han blef satt högst
af alla syskonen, då de talade om hvarandra. Ty alla barnen
visste ju, att de voro ett besvärligt och bråkigt släkte, som
bara gjorde mor möda och omak. De kunde inte tro, att mor
skulle sörja mycket öfver att mista något af dem. Men då
mor verkligen sörjde bror Ruben, så var det ju säkert, att han
måtte ha varit mycket snällare, än de voro.
Det var inte så sällan någon af dem tänkte så här: ”Ack,
den som kunde göra mor så mycken glädje som bror Ruben!”
Och ändå visste ingen något mer om honom, än att han hade
spelat topp och förkylt sig på en stentrappa. Men han måtte
ju ha varit märkvärdig, då mor hade en sådan kärlek till
honom.
Märkvärdig var han också: han gjorde mor mest glädje
af alla barnen. Hon hade blifvit änka och arbetade i sorg
och nöd. Men barnen hade en så stark tro på mors sorg
öfver den lilla treåringen, att de voro förvissade om att om han
bara hade lefvat, skulle mor inte ha sörjt öfver sin olycka.
Och hvar gång de sågo mor gråta, trodde de, att det var,
därför att bror Ruben var död eller också därför, att de inte
själfva voro som bror Ruben. Snart nog föddes inom dem
en allt starkare lust att täfla med den lille döde om mors
till-gifvenhet. Det fanns inte en sak, som de inte hade velat
göra för mor, om hon bara hade velat tycka lika mycket om
dem som om honom. Och det var för denna längtans skull,
menar jag, som bror Ruben var det nyttigaste af alla mors
barn.
Tänk bara, då den äldsta brodern hade förtjänat sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
