- Project Runeberg -  Sveriges national-litteratur 1500-1900 / 22. Selma Lagerlöf ; Gustaf Fröding /
216

(1907-1912) [MARC] With: Oscar Levertin, Henrik Schück
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Per Olofsson sade då genast: ”Du sålde gården, du
Björn.” — ”Ja,” svarade Björn, ”jag har gett allt mitt till
Gud.” — ”Ja, men detta var inte ditt,” inföll brodern
stilla. — ”Var det inte mitt?” — ”Nej, det var ättens.”

Ljung Björn svarade inte, utan väntade tyst. Han visste,
att då brodern hade tagit plats på den stenen, var det för
att tala fredsord. Han var inte rädd för hvad Per skulle
komma att säga.

”Jag har köpt igen gården,” sade nu brodern.

Ljung Björn ryckte till. ”Kunde du inte tåla, att den
gick ur släkten?”

”Jag är inte nog rik att göra sådant bara fördenskull,”
svarade brodern.

Björn såg frågande på honom. ”Jag gjorde det, för
att du skulle ha något att komma igen till.” Björn fick
strupen full af gråt och började snyfta. ”Och för att dina
barn ska ha något att komma tillbaka till.” Björn lade
armen om broderns hals och smekte honom. ”Och för min
kära svägerska,” sade Per, ”det blir godt för henne att
veta, att hon har hus och hem, som står och väntar henne.
Det gamla hemmet skall alltid stå öppet för hvem helst af
er, som kommer igen.”

”Per,” sade Björn, ”sätt dig upp i kärran där och far
till Jerusalem, så stannar jag hemma. Du är mera värd att
komma till det förlofvade landet än jag.” — ”Ånej,” sade
brodern och smålog, ”jag förstår allt hur du menar det,
men jag passar väl bäst hemma.” — ”Jag tror, att du passar
i himmelen,” sade Björn. Han lutade sitt hufvud mot
broderns axel. ”Nu får du förlåta mig allt,” sade han.

De reste sig upp och skakade hand till farväl. ”Denna
gången ha de inte knackat åt oss,” sade Per. — ”Det var
för märkvärdigt, att du gick hit och satte dig,” sade Björn.
— ”Vi bröder ha haft svårt att hålla fred, då vi ha råkats
på sista tiden.” — ”Trodde du, att jag skulle vara stridsam

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 20:43:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/snl/22/0219.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free