Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
o -.. o ...o ... o ... o „ o- -.. o • ..-o ...O-...•O-*-. O’ .. o *., o-...O- -..o
Per Hallström
Äfven då, midt i tacksamheten, häpnade han öfver hans
beteende.
Mannen stod sällsamt och stelt leende, blek med lysande
ögon, och såg sitt blod rinna ned på det hvita. Icke ett drag
förvreds af smärtan, tvärtom tycktes den bereda honom en
njutning och befrielse. Han stirrade på de röda dropparnas
fall, som om de bildat en skrift, hvars tydning var honom
af stor vikt och gaf svaret på en hel ström af spörsmål.
Han rörde läpparna sakta, och i sitt inre sade han: ”Så var
det alltså. Så skulle jag handla, och så handlade jag. Så
lärde jag känna mig själf.”
Han var lika långt från allt omkring honom som hvar
kväll vid härden, fången i drömmar som då.
Tack kom ej i fråga, ty man var van att spara sina
ord och känslor, men Nils rörde nästan med vördnad vid
den sårade handen, när han besiktigade skadan. Han
uppmanade till hemfärd genast. Det kunde vara farligt, om
det kom kyla i såret, sade han.
Den främmandes öga flammade till vid talet om att gå
hem ensam, och nu märkte alla, hur hvit han blifvit af
skadan. Men han bekämpade svagheten, blicken blef lugn
igen, och han var sig lik. Han ville icke höra något om
förslaget, blodet fick droppa så länge det ville, och blott
motsträfvigt fogade han sig i, att där sedan lades förband.
Tids nog att se till det om kvällen, sade han.
När de kommo hem, var det matmoderns sak att sköta
om såret. I få ord fick hon veta. hvad som händt, och
hvad drängen hade gjort.
Nu skall hon väl tala till honom ändå, tänkte man, nu
skall väl tystnaden brytas. Och för den skull såg man spändt
på henne. Gabriel ville hålla sig undan och gömde som
i skam sin hand. hvars lefrade blod och is prasslade vid
hvar rörelse. Men han tvangs fram emot henne i eldskenet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>