Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
olikartade, än snillrika, än mera kuriösa 90-talsdramatik,
kungadramer och annat, bör här endast antydningsvis nämnas.
— En ganska frodig flora af mestadels efterbildningar
och bearbetningar kan det svenska 1800-talslustspelet helt visst
framvisa. Någon uppmärksammad teaterförfattare i denna
genre hade man emellertid ej, förrän August Blanche 1843
debuterade med ”Positivhataren”. Blanches lustspel ha större
betydelse än hans allvarsamma stycken; i dem fingo de goda
hufvudstadsborna — och småningom folket rundt omkring i
Sverige — ändtligen se sina samtida lifs lefvande på scenen.
Dessa lustspel bjuda på en brokig samling af typer, sprättar,
toddygubbar, förälskade ynglingar, borgare, teaterfolk, adliga
”nåder” och fröknar, fruar och mamseller och mycket
annat; och är det än alls icke fråga om någon ”stor” eller
”djup” människoskildring, så göra de sig oftast förträffligt
genom sin stockholmska liflighet, som snarare verkar fransk
än germansk. Uppfinningsrik, slagfärdig, naiv, kvick och
barnslig om hvartannat, beräknad på den stora publikens
sympatier och uppfattning och naturligtvis skäligen arrangerad
i uppställning och replik, utan nutida kraf på trolighet —
sådan var Blanches komedi. Visserligen har den i mycket
högre grad än man trodde begagnat sig af utländska förebilder
både för intrig, figurer och dialog. Men Blanche har satt sin
prägel på dem och gjort svenska stycken, af hvilka åtskilliga
vunnit popularitet. Dit höra kanske främst det här medtagna
Ett resande teatersällskap samt ”Hittebarnet”.
Liksom andra är äfven ”Ett resande teatersällskap”
bearbetadt efter främmande mönster. Både fabel och en mängd
enskilda drag ha helt enkelt tagits ur ”Le roman comique”
af Dennery, Cormon och Romain, hvilka i sin tur ha användt
ett gammalt berömdt 1600-talsverk, Paul Scarrons berättelse
med samma namn. Men Blanche gjorde om sitt original till
ett förträffligt byggdt stycke, tillfogade många roligheter och
utarbetade framför allt hufvudfiguren Sjövall, urbildens La
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
