Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finländsk litteratur utom Runeberg. Inledning af G. Castrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
glömmelse. Så olika dessa naturer än sinsemellan äro, bilda
de dock en grupp i stort behärskad af samma tankar och
samma ideal. Det är genom dem den fasta tron på Finlands
folks kraft att skapa sig en egen framtid slår rot i sinnena
och mognar till medveten handling.
Nära efter dem följer sedan en yngre diktargeneration,
icke banbrytande som de, men i hufvudsak besjälad af samma
idéer och med samma mål för ögonen: först Lars Stenbäck,
så Zachris Topelius.
Den tidigare svenska dikten i Finland hade stått i det
intimaste samband med diktningen i Sverige och troget följt
dess banor, visserligen i regeln på ett vördnadsfullt afstånd
och i en torftigare dräkt. Frese och Creutz, de enda i Finland
födda skalderna af betydelse före Franzén, hade båda flyttat
öfver till Sverige, innan deras diktning ännu nått någon
mognad. Franzén var den förste skald Finland fick behålla
en längre tid. Därför var det själffallet att den finska dikten
icke tidigare kunnat inslå några egna vägar, äfven om de
kulturella förhållandena i öfrigt hade varit mer ägnade härför
än de voro.
Då nu efter skilsmässan från Sverige den finländska
dikten åter väckes till lif, är ställningen förändrad. Väl blir
Sveriges dikt fortfarande i mycket det bestämmande mönstret.
Men det är lätt att skönja, att afsondringen gjort förhållandena
i de två länderna så olika, att andra tankar, andra motiv och
andra stämningar i väsentlig grad måste bli förhärskande i
Finlands poesi.
Den finländska diktens grundton under de decennier,
som närmast följa, kan utan svårighet anges i ett enda ord:
den är framför allt fosterländsk. Ur alla diktares verk, ur de
stores likaväl som ur de obetydliges, ljuder kärleken till det
land, hvars öden man oroligt, men entusiastiskt sökte ana.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
