Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Zachris Topelius - Ur Sägner i dimman - Fröken Drifva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin motsträfvige kavaljer. Åter villervalla och munterhet.
Drifva intrasslade hela balen; det var omöjligt att hejda denna
flygande ekorre, som var oemotståndlig, hon ryckte alla med
sig. Fram skulle hon, och fram flög hon öfver kadriljens
ruiner.
Mellan danserna bjöds konfekt. Hvem kände icke
karameller och knäckor? Men dessa granna konstverk af
kandi-socker och krita, konditorn Bonsdorffs triumfer, voro
någonting nytt. Drifva bet i kritan, fann den smaklös, spottade
bort den och kastade resten af konfekten i håret på sin
kavaljer, alldeles som hon var van att kasta rönnbär i ansiktet
på en pojke vid prästgårdsbacken.
När moster Lucia ändtligen pratat ut och inträdde i
salen, fann hon sin skyddsling i full verksamhet att förstöra
ett potpurri. Denna då mycket omtyckta dans var en
sammansättning af polonäs, kadrilj, masurka, ronder och
kotil-jong. Drifva, som icke hade en aning om någondera, lät
ingalunda detta afskräcka sig. Än var hon här, än där, alltid
i rörelse och alltid just där hon ej skulle vara. Gjorde
kavaljeren motstånd, skuffade hon honom framför sig; stod
där ett par i vägen, sköt hon fram som en kil mellan herre
och dam. Hon hade fått i sitt hufvud, att man här skulle
springa änklek, och hon sprang änklek. Platt ogörligt att
få någon tur i gång. Herrarne skrattade, så att deras
sirliga halsduksrosetter sluppo upp i knytningen, damerna
sökte förgäfves dölja sin munterhet bakom näsdukarna, och
muntrast bland alla skenade Drifva af från trassel till
trassel.
”Hvad är det värdt att krångla?” skrek hon till
herrarne.
När slutligen denna omöjliga härfva upplöste sig i en
allmän vals, sågs Drifva midt i ringen ”malande” polska
med en olycklig assessor, hvilken hon släpat med sig från
åskådarnes leder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
