Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karl August Tavaststjerna - Ur Kapten Tärnberg - En julotta i barkbrödets Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Hvarför talade ni inte om i går, att ni har hustru och
fyra barn som svälta?” frågar fruntimret.
”Inte täcktes jag det inför alla människor ... se, jag
har så satans lätt för att skämmas ...”
Det kunde inte hjälpas, man måste le. Antti får sin fyllda
säck, bockar ett tack i allmänhet åt nödhjälpskommittén borta
i Helsingfors och räcker damen sin grofva näfve som ett
särskildt ynnestbevis. När han skall gå, vänder han sig om
i dörren och säger till handelsmannen:
”Skulle inte herr handelsman vilja ge mig en sats
blad-tobak på kredit till våren? Se det är så, att får jag bara röka,
så känner jag inte så värst af magplågorna. Det var tobaken,
som hjälpte mig hit i går, men nu har jag ingen för
återvägen.”
Handelsmannen skrattar och visar sig frikostig i de
andras närvaro, läggande två stora buntar bladtobak framför
Antti på disken. Det var för han gjort Antti orätt i går,
sade han.
”Men du får nog betalning i vår,” försäkrar Antti,
duande honom i glädjen och räckande också honom sin hand
till farväl. När han går ut genom dörren vänder han ännu
en gång fryntligt på hufvudet:
”Ja, det är så,” säger han, ”att jag inte alltid varit
fattig och blir väl det inte heller för evigt.”
Därpå tar han afsked af sin vän drängen, stoppar sin
pipa, stiger på skidorna och med bolmande rök om munnen
försvinner han i vägkröken, knappast böjd under sin fyra
lispunds börda. Det är icke långt skridet på förmiddagen
ännu, han gör öfvermodig fart under inflytande af tobaken
och sin lyckade mission och räknar i sin hoppfullhet på att
vara hemma innan midnatt. Föret är godt och det ligger icke
mycken lös snö i skogarna. Hans lilla styfhet i benen efter
ansträngningen i går skulle också gå bort, om bara han kom
rätt i farten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
