Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ff –––—–––––––––––––
Ur Svenska Friheten
uppvägde härars makt: det gamla götska mod
nedsignar med sin kung och stelnar med hans blod.
Anförarn står bestört, soldaten fäller tårar:
den bane hjälten fick nu tusen hjältar sårar;
en tapper krigshär strax försvinner vid hans fall,
liksom hvarenda svensk förgåtts vid Fredrikshall.
Vår fiend’ repar mod, då nyss han lyktat bäfva,
och Moscous örnar djärft i svenska skären sväfva;
kosacken oförskämdt nu törs med darrand’ hand
på själfva Sverges vall upptända mordisk brand.
I sådan olyckstid Ulrika spiran fattar,
Ulrika, som mot dygd sin höghet ringa skattar;
hon ser nu från sitt slott de brända städers damm
och ur ett modigt bröst drar tåresuckar fram.
När hon sin broders död och rikets nöd betänker,
en ljusblå gyllne sky sig ned från höjden sänker,
en himmelsk skönhet här ned till Ulrika kom :
det var, gudinna, du, som jag nu talar om:
Hjältinnan, muntrad upp och väckt ur sorgens dvala,
tog Frihet mild emot, som så begynte tala:
”Du ser här, drottning, den, som Himmel, som Natur
har i ditt land satt in, men mänskor stött därur.
Två mörksens barn har Gud tillåtit mot mig strida:
af Själfsvåld har jag måst och Träldom mycket lida;
den förra är ett troll, som tusen hufvud har
och banar systern väg. som kval och bojor drar.
För Träldom måst’ jag sist ur dina länder vika,
för Själfsvåld ofta förr; nu söker jag Ulrika!
Ja, drottning, det är du, som jag nu ber om skygd :
ditt hjärta lefver blott för Sverge och for dygd."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
