Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - SENGUSTAVIANERNA ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ty , –––––––-:l ty
Frans Mikael Franzén
I oskyldighetens hvita slöja,
hand i hand med kärleken,
Dafne syns: och tusen hjärtan röja
nu med sorg, att de ej älskat än.
Hofvets döttrar gå i tårar
bort att sucka öfver flärdens dårar,
som för kval, i skimmer klädt,
sälja hjärtats, sälja dygdens rätt.
Nya känslor, nya dygder vakna
i de Göters järnbeslagna bröst,
som ej mer med tomhet sakna
Karls och krigets fasansfulla röst.
Gylfes skär för deras tjusta villa
blott Dianas lunder te:
och med Atis hvar af sin Camilla
får en skymt i hoppets spegel se.
Endast kärlek doftar linden,
blickar månen, susar aftonvinden;
och hvar stjärna tyckes se
blott på skalder och på älskande.
Där du satt ibland ett bortgömdt släkte,
på det öde Finlands vilda strand,
ädle yngling! o hvem räckte
detta snillets prisma i din hand?
Detta trollglas, som en dager brutit
af så öfverjordisk glans
på din tafla, där tillsamman flutit
all den skönhet, i naturen fanns!
Äga kärleken och våren
någon blomma, som ej föll i spåren
af din Atis: kastad dit
af en blyg, försvinnande karit?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
