Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Snart af er blott nämnas skall mitt namn
och jag flätas in i edra dansar.
Då med helig andakt vill bland er
jag en drucken hymn till natten höja,
och af stjärnorna, som lyssnat ner,
på vårt grus en silfverglans skall dröja.
För att mångfald åt sin allkraft ge,
leker med sitt fosterbarn naturen.
Men i Lauras kalla stoft kanske
skapas än en själ, för himlen buren,
som med Lauras lånta ansiktsdrag
vandrar här, en främling från det höga,
och mot himlens rosor, dem en dag
hon skall trampa, ser med sorgset öga.
Om den åldrade, som skådar än
på det forna paradiset åter,
skönja får en huld, en kvinnlig vän,
som hans Laura liknar och begråter,
skall han tro, att från de sällas sfär,
från sin fristad, ack, den sköna, lugna,
rörd hans Laura åter stigit ner
att hans nakna, tomma lefnad hugna.
Till sitt forna hem vår ande går
och i lifvets ocean, som svallar,
badas och sin förra klarhet når
och sin barndoms oskuld återkallar.
Så en flykting från sitt fosterland
i ett afstånd, dunkelt sedt och måladt,
då han åter nalkas till dess strand,
minns dess prakt och ser det mer bestråladt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
