Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fylgjan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Djupt i Hades’ tysta rike har jag väntat dig se’n dess
Nära glömskans stilla vatten, mellan tårpil och cypress.
Mången, mången såg jag dricka där ur girigt doppad hand,
Men jag fästes än vid jorden af ett oupplösligt band.
»Som den stoftets form, du krossat, fordom var din viljas träl,
Så med makt, den ej du anat, jag behärskat har din själ.
Om jag hatar, om jag älskar, än i döden ej jag vet,
Men jag vet, jag är ditt öde nu och i all evighet.
»Jag har gungat på din reling, ljungelds-klar i stormens skräck,
Under lugna stjärnenätter har jag suttit på ditt däck.
Det var jag, som vallmohornet ut i guldpokalen hvälft,
Jag som väckte dig, då svärdet tycktes klirra af sig själft.
»Ständigt, hvar du gick, min skugga mörk sig lade i din krets,
När du blottade din klinga, hang jag blytungt vid dess spets.
Segerns ljusa anlet vände sig från dig på kampens dag,
Skyende, att vid din sida möta mina bleka drag.
»Nu det täckelse oss skilde hastigt glesnar mer och mer,
Och min maning omotståndligt drager dig till mig dit ner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
