Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Michael Choræus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
valt att besjunga. Också är dikten i saknad
af lefvande åskådlighet, af hvarje försök till
egentlig naturmålning. Den är ett versifieradt
vältalighetsstycke, fullt af de brukliga
allokutionerna och därtill byggdt på ett visserligen
förståndigt, men i poetiskt afseende otacksamt tema:
endast det praktiskt gagneliga har värde –
Det är ett större verk än detta usla stort
Som mänskan dyrka lärt och blott förbanna bort,
Som i en framtidsdag, när segrarns stoder ramla
Och tusen hjältars namn i glömskans öknar falla,
Skall dundra detta stora bud
I mänsklighetens döfva öra:
Den sanna äran vill blott höra
De gagneliga storverks ljud.
Alla Carl XII:s hjältebragder förblekna mot hans
och Polhems djärfva plan att genom själfva klipporna
spränga slussar. Men –
Det är ej nog till hjältens pris
Att styrkans arm åt nitet låna
Och världen med dess värf förvåna;
Han måste äfven vara vis.
Af Polhems kamp mot oöfvervinneliga naturhinder
kvarstår nu endast
En evig minnesvård i fasans hela prakt,
då däremot det slutande århundradet, genom att anlägga
en kanal på sidan af fallen, ändtligen löst den svåra
uppgiften, hvilken seger författaren firar i följande
välljudande strofer:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>