Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Michael Choræus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förklarliga. Så mycket mera väcker det förundran
att Choræus byggde särskilda förhoppningar på
detta obetydliga stycke. Då han, enligt Franzéns
råd tillskref härskaren på den svenska Parnassen,
Leopold, för att af denne få »sin dom öfver lif
och död», öfversände han tillika »Babels torn»
såsom prof på sin poetiska förmåga, öfver hvilken
han utbad sig mästarens omdöme. Leopold hade i
början visat föga intresse för Choræi försök, men
blef sedermera gynnsammare stämd för den unge skald,
som hade en så varm förespråkare i författaren till
Sången öfver Creutz.
Samtidigt med dessa förfelade anlopp på den poetiska
täflingsbanan, hvilka verkade så nedslående på honom,
skapade Choræus på Tervik den dikt, hvilken af allt
hvad han skrifvit, längst skall bevara hans namn:
En tanke på min egen graf. Choræi större didaktiska
poem kännas nu endast af litteraturforskaren, men
detta af verklig poetisk ingifvelse uppfyllda stycke,
hvars något torrt reflekterande slutstrof man endast
ville önska borta, grep djupt samtidens hjärta och
tilltalar ännu lika säkert vår känsla genom sin blida
melankoli, sin fromma resignation. Dikten gifver det
sannaste och på samma gång älskvärdaste vittnesbörd
om sin upphofsmans sinnelag och sångsätt. Vi minnas
dessa rörande strofer:
Hvar är min graf, hvar är det mörka tjället,
Där jag skall ensam bo?
Månn’ någon gång jag skådat detta stället
Och trampat det i ro?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
