Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Michael Choræus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och klandrades med skäl af Franzén. Jämte sina
svaga ställen, innehåller »Människans värde» icke få
skönheter, såsom denna början:
Såsom löfven födas, vissna, falla,
Och förtrampas och förstöras alla,
Tills en annan lika flyktig vår
Lunden klär i lika sköna dräkter,
För att äfven pryda den sitt år:
Så försvinna släkter efter släkter
Och begrafvas djupt i jordens famn
Och ge sina rum åt andra namn.
Vacker är äfven den strof, hvari författaren talar
om det sjuka samvetet:
– – – –
O var viss, att kvalet icke ljuger,
Som ditt hjärtas ådror långsamt suger,
Verkligt är dess styng, du känner det,
Gör ett brott – och göm det undan dagen,
Led i öknen dina dolda fjät,
Stå med oblyg panna inför lagen,
Friad där – gå bort och döm dig själf
Och förtviflans Etna på dig hvälf!
Ett sorgligt minne, en blödande saknad skulle
Choræus taga med sig från Finland. Under de
promotionshögtidligheter, hvilkas festliga stämning
förhöjdes genom konungaparets närvaro, slocknade de
ögon, som strålat af godhet mot Choræus i Jokkis’
parker, förstummades den stämma, som i samklang
med hans talat från bladen i Fiskargubbens bok –
Eva Loffman bortrycktes af en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
