Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Michael Choræus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sörjande modern med hoppet om ett återseende i en
sällare värld. Hennes lilla barn, som dog, skall där –
såsom skalden rörande vackert säger:
börja himlen i din själ.
Det var gifvet, att Choræus med sitt känsliga hjärta,
sin för hemmets stilla lycka anlagda natur, skulle
längta att förena sitt öde med en älskad kvinna,
så snart hans yttre omständigheter tilläto honom att
tänka på äktenskap. Redan under de första månaderna
af sin Stockholmsvistelse synes han hafva umgåtts
med giftastankar, och som vanligt var det den trogne
vännen Franzén, hvars råd han ville inhämta. En
ung m:ll Winter från Finland, som Choræus träffade
i hufvudstaden, synes på honom ha gjort ett visst
intryck. Han fann henne, såsom han skrifver till
Franzén i juli 1802, god, skön och intagande samt
utbrister i anledning häraf: »Franzén, Franzén, tror
du att det också för mig är möjligt att förtjena
en älskvärd flicka? – men nej, det är omöjligt,
jag vet det, jag känner det med oro. Le ej åt mig,
du är den visaste och ädlaste menniska, till hvilken
man kan tala menniskohjärtats språk.»
Intresset för m:ll Winter måste dock hafva varit af
helt öfvergående art, och hennes eget hjärta torde ej
heller varit fritt, ty kort därefter skrifver Choræus
betecknande: »Icke heter den häradshöfdingen, som m:ll
Winter tycker om, Noræus: jag minns nu ej hans namn,
men aldrig tar hon någon, hvars namn slutas med –
us.» Således
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
