Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Socialdemokratin i Tyskland intill fransk-tyska kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SOCIALDEMOKRATIN I TYSKLAND. 17
Till detta kommer ett tillskott, som bestämmes af den
inom arbetareklassen gängse standard of life (lefnadsvanan),
och dessutom betingar ett mera sammansatt arbete högre
pris, emedan en dylik arbetskraft kostar mer i »produk-
tion» o. ss. v., därför att dess lärlings- och utbildnings-
kostnader äro större. Tillgången och efterfrågan, menar
Marx, bestämmer icke arbetslönen, utan endast dess fluktua-
tioner, hvilket äfven var andemeningen hos både Smith
och Ricardo, som Lassalle åberopar.
Tydligtvis förbiser Lassalle helt och hållet det infly-
tande yrkesorgamisationen utöfvar på arbetsmarknaden. Vore
också hans teori i princip riktig, skulle arbetslönerna ha till
tendens att sjunka ned till ett minimum endast under
förutsättning af en vild konkurrens mellan arbetarna. Så
snart dessa genom fackföreningar eller blott genom in-
stinktmässig samvärkan reglera tillgång och efterfrågan,
existerar icke längre »den järnhårda och grymma lagen».
Men Lassalle hade icke som Marx haft tillfälle att i
England iakttaga värkningarna af arbetarnas fackliga or-
ganisationer. Hans uppgift var att öfvertyga arbetarna
om fruktlösheten i de Schultze-Delitschska »själfhjälps»-in-
rättningarna, och därigenom förleddes han att ringakta all
slags själfhjälp. Hans enda hopp stod till staten. Den
bedröfliga illusion, som de af hans motståndare förordade
fria produktionsföreningarna inneburo, hade han lätt att
rifva sönder. Det var staten, som skulle förskottera ar-
betarna det nödvändiga kapitalet för att de, organiserade i
produktiva associationer, skulle kunna öfverflödiggöra bour-
geoisin. Han gjorde en — helt säkert allt för låg — beräkning,
att det till en början endast skulle fordras 100 millioner
thaler för att grundlägga det nya samhället. I »Arbeiter-
lesebuch> (Läsebok för arbetare) har han utförligt fram-
lagt detta sitt projekt och äfven gifvit en fyndig antydan
id om, hvarifrån ham tänkt sig få de 100 millionerna.
dT »Man kan nu fråga,» säger han: »Hvarifrån skola vi
I taga de 100 millionerna? Mina herrar, jag vill och kan
| icke här utveckla en lång finansvetenskaplig teori. Men
en flyktig blick på problemet är nog för att låta en förstå,
hur lätt, ja, hur utomordentligt lätt det skulle vara att
skaffa dessa 100 millioner, utan att den fattige bonden,
såsom den liberala prässen har sagt, därtill behöfde taga
ett öre ur sin ficka. Jag framkastar den frågan: Hvarpå
SATTE Ga TN DYR INA NANA ÄRLA VEAGYPRSVRITYRITA DET
PESTEN SOT SS SEEN RS NE RR "Ae ARV 2. ch 3 ; RET 4 så kö EDR SURIS AP TS TURE Väkt såna ära Y SÅ &
VA PSA STTSNVRARRTTARANARRR SE - Se an – SN - S j S SN E a NR SvskraseN YST: 00 RE Rust
RET FREE SEN Fn BARS MENT RTR AA NATTYS VISA SSA TIRANA SNR SC FRA NIT BSR NEN BANAR AT FRI FS SEE HON OR KNNSR ENN YRSA NE Sig ne FYSKEISNIESNEINESESEORINNIREES
ord SS AR or ARTE TEA!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
