Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Kubas upptäckt och älsta befolkning - 3. Slafveriet och plantagerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 SPANTEN OCH KUBA.
under de sexton åren närmast efter dess besittningstagande
hafva sjunkit från omkring 1,000,000 ända ned till 60,000.
Båda dessa tal äro gifvetvis i hög grad opålitliga, då inga
räkningar kunnat ske, men de peka likväl på ett förfärande
sätt i den rätta riktningen.
På Kuba var ställningen ingalunda bättre.
Hopplösheten och förtviflan hos de infödda stego omsider till den
höjd. att de togo sig för att i massa bringa sig själfva,
sina kvinnor och barn om lifvet. Det är det enda exempel
af hela stammars själfmord, som historien känner. I dalen
Yumori i det inre af Kuba förvarar traditionen ännu de
hemska minnena från de dagar, då indianerna i massa
störtade sig ned i bråddjupen, liksom den nordiska sagans
vikingar från sina ättestupor. Spanjorerna sågo i allt
detta ingenting annat än ett afgrundens värk. De menade
sig vara i sin goda rätt, då de gjorde kraf på hedningarnas
tjänst, och funno sig uppfylla allan rättfärdighet, då de
med våld drefvo dem till dopet, för att frälsa deras själar
från helvetets kval. Den kristendom, som sålunda
inplantades, blef naturligtvis därefter, men fromma munkar
och stränga inkvisitorer vakade troget öfver de nyomvända,
och bålets hemska död blef straffet för hvarje återfall i
hedendom, liksom ock för hvarje vägran att mottaga det
erbjudna dopets nåd. På detta sätt dömdes bland annat
en höfding eller kazik på Kuba att bräunas, och då han
redan var fäst vid bålet, gjorde en franciskanermunk
ett sista försök att omvända honom. Under det munken
för honom utmålade himmelrikets fröjder, frågade kaziken,
om -äfven spanjorer finge komma till de saligas boningar.
På munkens jakande svar genmälde han full af ovilja:
“Nå väl, då vill jag icke vara på ett ställe, där jag kan
råka en enda af detta vederstyggliga släkte.“
3. Slafveriet och plantagerna.
Kuba tjänade en tid såsom utgångspunkt för
spanjorernas vidare upptäckter och eröfringar. I norr landade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
