Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Slafveriet och plantagerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLAFVERIET OCH PLANTAGERNA. 9
de på halfön Florida och framträngde till floden
Missisippi, men lämnade snart dessa näjder, då de där hvarken
kunde »finna guld eller ädla stenar. Från Kuba var det,
äfven som Fernando Cortez började den lysande
hjältebana, hvarunder han i spetsen för en hand full äfventyrare
på otroligt kort tid skulle lägga under sig Mexikos stora
och blomstrande rike.
Under tiden fortforo de infödda på Kuba och de andra
öarna att dö bort med en förfärande hastighet, och vid år
1560 funnos endast svaga räster af dem i behåll, hvilka
under det följande århundradet utdogo eller blandades med
den hvita befolkningen. Fåfängt hade den spanska
styrelsen, sedan käjsar Karl V blifvit Spaniens konung och
det katolska prästerskapet med Bartolomeo de las Casas i
spetsen ifrat mot den barbariska misshandeln af de infödda.
Skadan var skedd, och saken stod icke till att ändra.
Men jorden måste brukas och grufvorna brytas, och
spanjorerna ville icke arbeta själfva, utan drömde endast om
att hastigt blifva rika genom att njuta frukten af andras
arbete.
Men detta kan endast ske på två sätt, genom krig
och slafveri. Då intet mer fanns att eröfra, måste luckorna
efter de infödda fyllas med svarta slafvar från Afrika.
Det har varit den ullhåriga negerns öde att under
årtusenden bära slafveriets tunga ok. Med en hunds
ödmjuka trohet har han böjt sig för hvarje herre, som
velat lägga detta ok på bans starka skuldror. Ur stånd
att afvinna sitt hemlands rika jord de skördar, med hvilka
han kunde köpa de hvita främlingarnas lockande kram,
och ur stånd att motstå frestelsen af deras glaspärlor och
granna dukar, har han tillbytt sig de åtrådda skatterna
genom att i brist på annan tillgång sälja sina egna bröder.
Jakten på slafvar har alltifrån det gamla Egyptens tider
varit ett lönande näringsfång i de svartes världsdel. Af
muhammedanerna hade portugiserna lärt sig bruket af dessa
mänskliga arbetsdjur, och nu insågo äfven spanjorerna,
huru förmånligt det skulle vara att sätta den starka, lydiga
negern i stället för den svaga, arbetsskygga indianen. Den
välmenande Las Casas lät sig äfven påvärkas af den
medeltida munklärdomens spekulationer, enligt hvilka negrerna
skulle härstamma från Noaks son Ham och vara hemfallna
under den förbannelse, som patriarken skulle uttalat öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
