Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. De första frihetsrörelserna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE FÖRSTA FRIHETSRÖRELSERNA. 15
lifvandet af det från Mexiko lösgjorda Texas, som gjordes
till slafstat, men detta förde åter till ett orättfärdigt krig
med Mexiko, som kostade den svaga republiken
ytterligare en stor del af dess område. Upprepade gånger
pi 1840- och 50-talet gjordes försök från slafstaternas sida
att köpa Kuba af Spanien för att införlifva det med
unionen, men det stolta Spanien lyssnade ej till de
lockande anbuden, som däremot vunno stark anklang
bland de kubanska slafherrarna. Då frågan ej lät sig
lösas på detta sätt, försökte en del oroliga hufvuden att
lösa den med våld. Skälet därtill tycktes så mycket
närmare, som 1848 ett farligt negeruppror utbrutit på
Kuba med anledning af slafvarnas frigifvande på de
närbelägna fransk-västindiska öarna. I unionens slafstater
fruktade man nu, att negerrörelsen kunde sprida sig
äfven dit, och fann däri ännu en anledning att ställa Kuba
under unionens kontroll. En expedition af amerikanska
fribytare utrustades under en öfverste White 1849, för
att landstiga på ön, men kvarhölls af amerikanska
styrelsen. Under de två följande åren gjorde en
spanskamerikansk general vid namn Lopez upprepade försök att
landstiga på Kuba, men under de då rådande goda
ekonomiska förhållandena var stämningen föga gynnsam för
en resning, och Lopez, som mötte föga sympatier och än
mindre understöd, blef vid sitt sista försök tagen till fånga
af spanjorerna och i september 1851 jämte flera af sina
följeslagare skjuten. Den spanska styrelsen kände sig nu
lugnare, och snart återgick allt till det gamla. Intrigerna
från Amerikas sydstater fortforo väl ännu, men antogo ej
någon vidare hotande karaktär.
År 1861 utbröt ändtligen det stora sydstatskriget, då
dessa stater fåfängt sökte lösslita sig från unionen, men
kriget slutade 1865 med deras nederlag, unionens
återställande och slafveriets fullständiga upphäfvande.
Härmed bortföll anledningen för Kubas slafägare att önska en
närmare anslutning till unionen, som i sin ordning ej
visade någon lust att ytterligare öka antalet af sin
negerbefolkning, och ett par gånger sköt ifrån sig tillfällen, som
erbjödo sig att förvärfva andra västindiska öar. Men med
detsamma tycktes utsikterna minskas för Kuba att utifrån
vinna understöd för sin frigörelse, och mot slutet af den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
