Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 SPANTEN OCH KUBA.
aldrig vara förenligt med påfvekyrkans inträssen, att det
protestantiska Nord- Amerika vinner ökat inflytande på
det katolska Kuba, hvilket nödvändigtvis blir fallet, äfven
om Kuba varder en politiskt oberoende stat.
En instinktlik känsla af, att striden här står mellan
germanska protestanter å ena och latinska katoliker å den
andra sidan, tyckes på väg att göra sig gällande bland
mellersta och södra Amerikas halfspanska republiker.
Dessa stater, som så jämmerligen missbrukat sin nyvunna
frihet, hafva aldrig lyckats utveckla sig till en ställning,
som ens någorlunda svarar mot deras stora landområden
och naturliga rikedomar. I följd däraf hafva de allt mera
kommit under infiytande af den stora republiken under
stjärnbaneret, och dess störste statsmän, från presidenten
Monroe till ministern Blaine, hafva medvetet och
följdriktigt sträfvat att åt Unionen vinna en förhärskande
ställning på hela det västra halfklotet. Mot detta mål pekar
den ryktbara Monroedoktrinen, som den förre uppstälde
under de spanska koloniernas själfständighetskrig i seklets
början. I ett budskap till kongressen af den 2 december
1823 förklarade han gent emot den heliga alliansens
planer att till Spaniens förmån inblanda sig i striden, att
hvarje intervention af någon europeisk makt i ändamål att
undertrycka de spanska amerikanska staternas frihet eller
på något sätt kontrollera dessas öde skulle betraktas
såsom ett bevis på ovänlig sinnesstämning mot Förenta
Staterna. Denna sats utvecklades efter hand till att
innebära ett afvisande på förhand af hvarje försök till
inblandning i Amerikas angelägenheter eller till nya
landvinningar. Med synnerligt eftertryck tillämpades
Monroedoktrinen mot det andra franska kejsardömet under
Napoleon III, som ungder Sydstatskriget tagit sig före att i
Mexiko upprätta ett kejsardöme, hvilket i själfva värket
skulle blifvit ett franskt lydrike, men efter Unionens seger
tvangs att uppgifva planen och 1866 lämna den nye kejsaren
i sticket. Efter fransmännens fördrifvande har Mexiko mer
och mer kommit under Förenta Staternas ekonomiska
inflytande, och det lugn, som sedan dess med få afbrott
rådt i det förut så oroliga landet, får kanske lika mycket
tillskrifvas de amerikanska kapitalisternas inträsse af
fredens bevarande, som Porfirio Diaz’ järnhårda diktatur.
Unionens ofantliga öfvermakt gent emot de öfriga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
