Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRIGET. 27
statorna på västra halfklotet ledde följdriktigt till dess
sträfvan att intaga en ledande, att ej säga härskande
ställning bland dem. Vid den panamerikanska kongressen
i Washington 1891 samrådde ombud från alla stater i
mellersta och södra Amerika under Blaines ledning om
bildande af en tullförening och andra förberedande
åtgärder till en närmare sammanslutning. Dessa första steg
hafva likväl icke vidare fullföljts, och nu se Förenta
Staternas regering och folk med stigande oro, huru en
stämning till fördel för Spanien, men till skada för
Unionen är på väg att arbeta sig fram i Mexiko, Argentina
och de andra spansk-amerikanska republikerna. Det faller
af sig själft, att denna stämning ifrigt underblåses af det
katolska prästerskapet, och mäktiga ekonomiska inträssen
äro äfven i värksamhet för att åvägabringa en närmare
sammanslutning af dessa stater gent emot Unionen. Planer
uppgifvas vara å bane till en hela Syd-Amerika
omfattande tullförening och till en dylik, som skulle omsluta
Central-Amerikas och Västindiens republiker, med
inbegrepp af ett fritt Kuba, samt med Mexiko såsom ledande
makt.
Äfven om dylika planer torde blifva mycket svåra
att förvärkliga under den obotliga inre splittringen i dessa
stater, ligger det gent emot den i Förenta Staternas
uppenbara inträsse att med största möjliga måtta göra
bruk af det inflytande, som de kunna vinna yå ett fritt
Kuba. Endast genom dylik måtta skola de i längden
förmå afvärja, att de spanska republikerna, allt efter som
de vinna större inre fasthet, skola sträfva att undandraga
sig Unioneus inflytande.
Om Förenta Staterna segra i det påbörjade kriget,
kan det sålunda minst af allt blifva fråga om Kubas
upptagande i Unionen såsom en ny stat. Äfven om det
amerikanska kapitalet enligt sin och sakens natur icke
torde släppa ön ur sikte, skall densamma med all
säkerhet lämnas att på egen hand forma sitt öde såsom en
politiskt själfständig stat. I Unionen skulle ön införa ett
fullkomligt främmande och alltid oroligt element, som för
att hållas i lugn skulle kräfva upprättandet och
vidmakthållandet af en större militärstyrka, än som svarar mot
den stora republikens traditioner.
Mot dessa traditioner har Unionen onekligen ganska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
