Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 SPANTEN OCH KUBA.
svårt förbrutit sig, då den obetänksamt och i hastigt mod
började sitt krig med Spanien. Med dess politiska
föregåenden skulle det stämt bättre öfverens, om den
hänskjutit den spanska tvisten, särskilt i afseende på skeppet
Maines förstöring, till skiljedom af någon fullkomligt
opartisk makt. Men Maines undergång brakte folkets lidelser
i en så häftig svallning, att de ekonomiska inträssen, som
hade fördel af ett krig om Kuba, kunde gent emot
presidenten Mac Kinley och hans regering utöfva en
påtryckning, som dessa i trots af sin obenägenhet mot kriget icke
länge kunde motstå.
Har Mac Kinley icke förmått hindra kriget, så visar
det sig tydligt, att han med största möjliga ihärdighet
fullföljer sin plan att i det yttersta förekomma eller
åtminstone inskränka onödig blodsutgjutelse. Ett land, som
likt Förenta Staterna förstått att i fredstid hålla sig fritt
från militarismens förbannelser, får i krigstid betala priset
för denna frihet. Detta pris kunde blifva gauska dyrt,
om landet hotades med öfverfall af någon till lands och
sjös öfvermäktig militärstat. Men häremot har det ett
starkt och hittills värksamt skydd i sitt läge och i
svagheten hos de stater, som finnas på dess eget fastland. I
hvarje krig mot en af sina grannar nödgas likväl Unionen
underkasta sig långt större uppoffringar, än om den i
fredstid ägde ett fast och ordnat härväsende. Dess
ekonomiska ställning är likväl sådan, att den anser sig ha råd
att betala detta pris, hällre än att underkasta sig den
allmänna värnpliktens och den utsträckta militärtjänstgöringens
bördor, med de menliga följder för folkets hela lif, som
däraf befaras. Men härmed följer i sin ordning, att hvarje
krig, som Unionen inlåter sig i, måste börjas med massor
af oöfvade frivillige. Dessa må nu vara aldrig så utvalt
och dugligt folk, så tarfvar det sin rundliga tid, innan de
hinna bebörigen utbildas för krigets blodiga yrke. Detta
yrke skulle för dem blifva ännu vida blodigare, om de
utan tillräcklig öfning kastades in i den allvarliga leken
om lif och död. Detta förstod en sådan man som George
Washington, och under själfständighetskriget mot England
var hans största konst att undvika strider och i det allra
längsta draga ut på tiden, marschera, manövrera och
exercera, till dess han hade sina trupper i någorlunda färdigt
skick. I rak motsats härtill kastade sig vid sydstats-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
