Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXII
ÖSTERGÖTLANDS RUNINSKRIFTER.
4) av O i ack. onut 109, 131 av Ånundr, ack. fojiur 142 av fadhir; auno 71 ack. av
Øni; ack. konb 131 av kanpn, ack. sikton 119 av SigdartR, troki 136 dat. sg. av drængR,
monum 136 dat. pl. av madkr, runimo|]r 136 rynimadliR-, somon 136 saman; strontu 136
dat. sg. av strand-, faikion 136 ack. sg. av fëgliR, turno 196 fnjrna. Med undantag för
fo|iur betecknas i dessa fall genom 0 nasalerat a.
5) av i i tin 194, fel för tan.
6) av n i fn|iur 220, med n + för + a.
7) av U i sulfu 46 ack. sg. av Sølvi, se förklaring s. 267.
Betydelse av ö-ljud har åter 0 i siaol 74, siol 213, sihol 51, seol 113.
§ 11. Fsv. ä motsvaras av:
1) a i allmänhet, t. ex. asa 29, 177 Asa; ack. pl. mask. ba|ia 109 m. fl. av bädhiR;
ack. mak 222 av mågltR, gen. pl. nä|]ä 35, 39 av nädk; ufagR 236 m. fl. av ÖfägliR; ack.
ulaf 129 av ÖlåfR; dat. saul 102 av saul; ack. pl. tlia 128 av tvéR.
2) ah i ahsu 239 ack. sg. av Asa.
3) ao i aosa 154 Asa.
4) au i ausualti 224 Asvaldi; ausburn 61 Asbiom.
5) U i uslakr 226 Asläkr; uluf 198 Aläf (Ölöf).
6) n för a i ack. mnk 219 av mägliR 46.
7) 0 i osmut 234 ack. sg. av Asntundr; hoislaR 136 pl. av Håisl, kuonaR 136 gen. sg.
av kwän.
§ 12. Beteckningarne au för fsv. ä och 0 i fo|iur måste återgiva u-omljudet av ä i
isl. q, på denna tid troligen ett kort å-ljud.
För fsv. Aughmund framställer dock A. Kock, Ark. f. nord. fil. VI, 32 not, X, 300,
Sv. ljudhist. I, 304, Umlaut u. Brecliung, s. 194 f., den förklaringen, att au betecknar
en labial affektion delvis besläktad med det yngre isl. u-omljudet och framkallad av
samverkan av gh och följande u, men då skilt från det äldre u-omljudet i fsv. bolker, isl.
bQlkr, med vars förstadium au det dock kan hava varit identiskt. Med denna bestämning
av ljudet är det förenligt, att aukmuntr Aughmundr och ausualti Osvaldi förekomma i samma
inskrift; man skulle annars vara benägen att identifiera aukmuntr med isl. Ogmundr.
Ristningen fo|iur motsvarar andra runinskrifters fau|]ur, vars omljud Söderberg, Några
anm. om u-omljudet i fornsvenskan, s. 102, Lunds univ. årsskrift 1890, och Kock, Arkiv
f. nord. fil. X, s. 335, förklara genom inflytande från det stundom mötande faujir, d. v. s.
fgdkr, motsvarande isl. fgÖr i valfgdr med äldre u-omljud. I Svensk ljudliist. I, 303,
antager Kock, att fgdliur möjligen kan hava uppstått av fadhur som senare
sammansättningsled.
Övriga fall av u-omljud, som betecknas genom dessa ristningar, foga sig under de
förklaringar, som sammanfattats av A. Kock, Arkiv f. nord. fil. X, s. 292, Uml. u. Bredt.,
s. 156 ff.
§ 13. Förbindelsen ia uti biarnaR, biarki, fial, kiafluk, hialbi, iafra, iart, iarli, iarna,
sbialbu|ia, stufialt, |lialfar, |jialfa, iatunsta|]um skall här normaliserande betecknas ia, iæ
enligt de regler för växlingen, som uppställts av A. Kock, Arkiv f. nord. fil. V., s. 371 f.,
Sv. Ij. liist. II, s. 351 ff., Uml. u. Bredt. s. 272 f., vilkas tillämpning i ett fall
beteckningen hielbi 239 visar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
