Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXIV
ÖSTERGÖTLANDS RUNINSKKIETER.
Ristningen U för fsv. ë, som endast förekommer framför n i Stlin 151, 170 stën, halstun
170 Hallsten, är säkerligen en beteckning för nasalerat ë.
2) Ersättningsförlängning av e, sedan æ, tinnes i ack. alui av Alvæii av *alu-wehaR,
men detta é har troligen sedan åter förkortats.
3) Genom vokalbalans är e uppkommet i brutte 39 Brodde.
4) Hjälpvokal förekommer i uesteR væstr, tail|ieR död hr 68, asmuntær 57 Äsmundr.
5) Från latinskt ë härrör e i ges 49, gesu 248 Iësus m. fl. lat. ord, se 248.
6) Genom övergång av fsv. i är e uppkommet i refen 173 av rif ’revben’.
7) Latinskt e tecknas med æ i montæ, simtatæ, æfesiorum, sæptem, rækuieskat, okumbæt,
amæn 248.
§ 19. Fsv. / motsvaras
1) av runan f, t. ex. ock. farulf 166 av Farulfn,
2) av b:’ ub 136 c of.
§ 20. Fsv. g motsvaras av
1) runan k, t. ex. |iorkun 29 porgun, inkmar 256 Ingmar, lekia 213 læggia, far|jakn
222 Farpægn;
2) g, t. ex. gisl 199 Gid;
3) h: ack. ha’lRa 229 av Geni: hlR 191 -gëii;
4) urnordiska runan g: goldind 136 g Rök guldin.
Särskilt märkes, att förbindelsen ng ofta betecknas endast med runan k, t. ex. ikuar
38 Ingvar; emikr 118 Hæm(m)ingr.
§ 21. Fsv. gli motsvaras av:
1) runan k, t. ex. ack. mak 193 av mäglut; lika 84 Hcelgha;
2) g, t. ex. ack. hugbu 82 Høgliby;
3) h: kiløh 39 Gilløgh; iluhi 152 Illughi; pret. lah|li 239 laghdlii av læggia; gen.
ra[l-borh(a)r 35 av Radhborgh, sihstain 152 Sighstën; ack. -hri|) 51 av (Si]ghrodhr;
4) urnordiska runan g: sagwm 136 / Rök saghuin.
Utelämnat är gli i sirun 61 Sighrun; sistill 193 Sighstën; bersen 118 Bærghsvën; ack.
birui|] 232 av Bærglividhr och sannolikt bortfallet.
Det är säkerligen även fsv. gli, som motsvaras av runan g i ack. sagsa 133, 211 av Sa.vi. Namnet Sa .vi
ristas även i andra runinskrifter pä motsvarande sätt, nämligen ack. sagsa Glömsjö enl. Nordenskjöld (L. 1231
saksa), Jursta enl. min undersökning 1900 (B. 072, L. 832 saksa). och sahsi B. 289, L. 354, D. II, 68
Törneby, av mig undersökt 1901, vilka ristningar tvda på, att namnet uttalats Sac/hsi. Ett antal namn på-si
äro uppenbara bildningar av andra namn, troligen med deminutiv betydelse, t. ex. fvn. J i er si till Jiiorn, Bo-si
till namn som fsv. Bo-fast, -stën, -vidh, Sgl-si till fvn. Sal-garår, Sol-muudr in. fi.
Något namn med stammen Sa gli- finns emellertid icke, ocli Sagh-si (Sa.vi) måste därför antagas
ursprungligen vara ett tillnamn, som övergått till namn och i själva verket förekommer som tillnamn i ack. osur * saksa
I). R. 42 Aarhus V. Wimmer, De danske Runemivdesmærker IV: 2, s. 217, säger, att man kunde falla på
att förklara saksa som tillnamn till osur, men uttalar sig bestämt emot en sådan uppfattning, enär Saæi icke
annars brukas som tillnamn på de mångfaldiga ställen, där det förekommer, uppfattar saksa som gen. med
betydelsen ’Saxes son’ men anmärker tillika som enastående, att sonens namn sålunda efterföljes av faderns
i gen. med utelämnande av ordet son, vilket ju är en viktig invändning mot Wimmers uppfattniug; det
naturliga är ju att i osur * saksa fatta saksa som tillnamn i ack. Då ovan anförda ristningar visa Saæi vara
Sagh-si, d. v. s. en bildning på -si av eu stam, som icke tillbör något namn, blir det ock bättre skickat att
vara ett tillnamn och ställer sig vid sidan av adj. på -si, t. ex. fvn. heit-si, jdl-si, se Hellquist, Ark. f. nord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
