Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162
Ö STEKGÖT LANDS KUN1NSKHIFTEK.
Tune, ’över’ på Järsberg, är en oväsentlig skillnad, sora kan bero på skiljaktiga
sakförhållanden, jfr hurusom å Ög. 170 üsby mot vanligheten prep. ’över’ användes; i båda
inskrifterna tala de, som ristat runorna, i första personen och uttrycka förmodligen
därmed, att de åvägabragt minnesvården. Då sålunda llbaR hite Järsberg sannolikt icke kan
tydas såsom: ’Ufr dem Hite (setzte den stein)’, kan heller icke gärna Swennings tydning
av sktøaleubaR Skärkind vara riktig.
O. v. Friesen1 förbinder Bugges tydning med v. Grienbergers tanke om ett tillnamn
sålunda, att leubaR Ljüfr är det egentliga namnet, Skinn- däremot ett prefigerat
tillnamn, måhända grundat på att dess bärare drev handel med skinn på Ryssland, av vilken
anledning en islänning kallas Skinna-Bjgrn. Vad orsaken till binamnet varit, kunna vi
ju aldrig veta, men en dylik förbindelse mellan öknamn och kortnamn sora * Skinn- Ljufr
synes fullt antaglig. Denna tilltalande tydning bekräftas av ett ortnamn i bygden.
Omkring 2,5 km från Skärkinds kyrka ligger gården Skinnstad, vars namn fsv.
Skin-stad SRP. n. 1225 (år 1376), Skinstadha SRP. n. 2664 (år 1393), Skindstadom SI), ns II,
658 (1413), Skintstadhum 706 (1413) torde sammanhänga med ristningen. Ortnamnets
skrivningar Skindstadom, Skintstadhum visa tecken till det t, som enligt Hoffory, Arkiv
f. nord. fil. II, s. 88 f., utvecklas mellan nil och s, se ock Bråte, Äldre Ve st mannalag ens
ljudlära s. 64. Detta ortnamn kan vara bildat av *Skinn-Ljüfs-staÖ, då, som Hj. Falk,
Ark. f. nord. fil. V, 250, påpekar, den äldsta kompositionsprincipen för redan sammansatta
ord var att blott begagna deras första led, t. ex. isl. nifl-gåÖr, -farinn: Nifl-hel,
briid-feid — brüölaups-ferö, dag-drykkja för dagverdar-drykkja.
Detta ortnamn kan däremot icke förklaras av inskriften, om ski|]a uppfattas sora svag
nom. sing., jfr isl. porgils skinni ’Skindklædt(?), afledet af skinn’," ty ortnamnet skulle
då heta *Skinna-stadh, jfr hos Lundgren under *Skinne ortnamnen Skinna-ryth, -lösa, nu
Skinlösa. Th. v. Grienbergers uppdelning av inskriften i ett personnamn ski[ia och adj.
leubaR ’ljuv, kär’ måste på grund av detta ortnamn alltså avböjas, även om ski|]a tolkas
sora *Skinpa, fsv. Skinne.
Namnet leubaR är ett kortnamn av ett sammansatt namn med detta adj. som första
eller andra led, t. ex. Leubo-ricus, Manne-leubus.3
172. Skärkinds gamla kyrka, Skärkinds hd.
Pl. LVIII. Fig. 1.
Litteratur: W. 58; Upps. univ. bibi. cod. R. 552, J. II. Sehröders saml.; J. A. Broman, Om Skärkinds
socken i Ostergöthland, ak. afh. under inseende af prof. J. II. Schröder, Upsala 1851, s. 10; P. A. Säve,
ATS. I, s. 72; Reseber. 1861, s. 26, teckn.; C. F. Nordenskjöld, Reseber. 1876, V, s. 25, teckn.; E. Ihrfors,
Ostrog. sacra, s. IG, teckn.
J. H. Sehröders samling har under nr 38 en teckning med riktig läsning av in-
~ o o c
skriften och följande uppgift: »Den här aftecknade runstenen fanns sommaren 1844 vid
1 Runorna i Sverige s. 8; föredrag i VHAA. d. 20 mars 1905.
s F. Jönsson, Tilnavne, s. 347.
3 M. Schönfeld, Wb. d. altgerm. Personen- u. Völkcruamen. Heidelberg 1911.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
