Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Reformförsöken och nationalförsamlingens inkallande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sö fr
10 DEN STORA FRANSKA REVOLUTIONEN.
att afstå från några af sina förmåner. Med berömliga
gärningar hade de och deras förfäder förtjänat sina fri- och
rättigheter. Det vore den nu lefvande generationens plikt
att bevara arfvet. Intet ville man afhända sig, intet ville
man gifva. Notabelförsamlingen och landets högsta dom-
stol, parlamentet i Paris, motsatte sig alla konungens för-
slag. På böner hade de privilegierade obevekligt svarat
nej; ville man nå målet återstod tydligen endast att fordra
och tvinga.
Under dessa tvister hade frågan om riksständernas sam-
mankallande blifvit väckt på tal. För att försvara sig gent
emot konungens fordringar hade de privilegierade framstält
den satsen, att endast en riksförsamling kunde bevilja de
begärda skatterna. I afsikt att bryta motståndet, kanske
också för att skrämma, hade konungen gifvit löfte om att
sammankalla ständerna, som ej sammanträdt sedan 1614.
Då löftet gafs, hade sannolikt regeringen knappt en tanke
på att uppfylla det. I alla händelser visade den sig all-
deles omedveten om hvad en sådan åtgärd innebar. Man
tänkte sig, att en dylik på århundraden ej skådad försam-
ling skulle kunna bli ett kraftigt medel i regeringens hand.
De ofrälses röster skulle stärka regeringens fordran på
offer af de privilegierade. Nöden var stor, finansoredan
måste leda till en katastrof; i förtviflans stunder är man
redo att gripa fast i hvarje nytt förslag, ätven det farli-
gaste, såsom dock innebärande en möjlighet. Och bland
allmänheten, folket, hade talet om en nationalrepresentation
vunnit anklang. Den lättrörliga franska fantasien såg 1
detta förslag räddningen undan all nöd. Det franska fol-
ket skulle själft taga sitt öde om hand, pröfva ställningen
och bärga sig från undergång. Ett folk måtte väl förmå
underbara ting, när det samlat arbetar för sitt bestånd.
Och så, på en gång med och mot sin vilja, drefvos
de styrande att bestämma dagen för riksförsamlingens sam-
manträde. Vi ha sett representanterna dagen före det
egentliga öppnandet af församlingen med en religiös cere-
moni bereda sig till sin stora uppgift. Det låg en revolu-
tion redan däri, att det franska folkets representanter nu
efter 175 år åter samlades. Konungamakten, den enväl-
diga konungamakten, hade gjort bankrutt. Den hade med-
gifvit sig ej förmå rädda Frankrike, den hade måst vädja
till folket. Det är en imponerande syn att se detta folks
0, NS NS LA SS ARG EN
STEEN SIE SRU SE
PRENSA er je RR
SER RSA ART SSR
RP ERE Åman AGDA IN in
rr RAT Rya Ör ön NR, Sa
PES SR SE
FANS SEE
25
Sd
ja:
2
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
