Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Den 4 augusti. Rättighetsförklaringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
|
20 DEN STORA FRANSKA REVOLUTIONEN.
plågat det, såsom den urväxta skon plågar foten, hade nu
nästan i ett slag sopats bort och lemnade rum för nya
tidehvarf i Frankrikes och mänsklighetens historia.
Först den 11 augusti hade man lyckats få alla de
den märkliga natten fattade besluten affattade i lagform.
Domarämbetena fingo ej längre säljas eller göras ärftliga;
rättsskipningen blef kostnadsfri. Alla skatteprivilegier upp-
hörde. Ämbetenas innehafvande gjordes oberoende af börd.
Alla lokala förmånsrättigheter bortföllo. Skåväsendet re-
formerades. Presterna förlorade sina sportler, tionden af-
skaffades mot att staten öfvertog presterskapets aflöning.
Den 13 augusti firade nationalförsamlingen en stor
glädjefest med anledning af det stora värkets fullbordande.
Man sjöng 7e Deum”), såsom hade man vunnit en seger,
— och man hade vunnit en stor seger, större än de som for-
dom vunnits på slagfälten med uppoffring af tusentals
fransmäns och deras motståndares lif. Eno medalj slogs till
minne af den lyckliga dagen, och konungen, som med oro
såg huru det stora reformarbetet gick sin egen väg hans
ledning förutan, förmåddes att antaga titeln: "den franska
frihetens återställare’".
Efter att ha utfört detta stora praktiska reformarbete,
återgick nationalförsamlingen till sitt arbete på rättighets-
förklaringen. Det var en trossats hos entusiasterna i denna
församling, att endast okunnigheten om dessa rättigheter
vållat, det man i Frankrike så länge burit träldomens och
olyckans bojor. Det folk som en gång lärt känna sin
frihet skulle aldrig vidare låta sig förtryckas, menade
de. Denna föreställning om den undergörande betydelsen
af en sådan i allmänna ordalag affattad förklaring af män-
niskorättigheterna visar, huru opraktiska och naiva dessa
franska lagstiftare voro. Men den visar ock samtidigt en
hängifven tro på idéernas makt, på frihetens allsvåldiga
gåfva att skänka samhällelig lycka och frid, en tro som
knappast någonsin uppenbarat sig så ungdomsfrisk och fri
från tvifvelsjuka som hos dessa frihetens förstfödde.
”) Te Deum landamus (Gud, vi prise dig) är den katolska kyrkans
segerpsalm,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
