Note:
Gunnar Hellström died in 1980, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - A Stockholms stads konsistorium - Stockholms stads konsistorium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholms stads konsistorium
När och hur Stockholms stads konsistorium tillkommit är okänt. Dess
första protokoll, som äro rena memorialprotokoll, börja 1595, men de ha
intet att förmäla om konsistorii tillkomst. Nils Ahnlund har i ett föredrag
vid Stockholms stifts första stiftsmöte: Om Stockholm som kyrklig enhet,
tryckt i Stockholms Julbok 1943, uttalat en förmodan att konsistorium är
en direkt frukt av Uppsala möte 1593 emedan namnet ”Capitulum
Stockholmense” tidigast förekommer under en handling den 1 december 1593 och
emedan beteckningen ”kapitlet” förekommer första gången i stadens
tänkebok den 7 november 1593.
Emellertid har säkerligen tidigare ett visst samarbete förekommit mellan
prästerna i Stockholm, t. ex. det gemensamma utlåtandet 1576 angående
liturgien av kyrkoherden Olaus Petri Medelpadius, skolmästaren
Abraham Angermannus och stadskaplanerna Ericus Petri och Petrus Erici. Det
är möjligt att någon förut existerande sammanslutning mellan prästerna
i samband med eller kört efter Uppsala möte av ärkebiskopen fått uppdrag
att närmast handlägga ärenden från Stockholm och de socknar utom staden,
som 1557—1565 legat under ordinarius i Stockholm. Det visar sig nämligen
att Stockholms stads konsistorium från 1595 och in på 1620-talet handlagt
ärenden från dessa. Södertörn blev 1626 åter förlagt under Strängnäs stift.
Viktigare ärenden skötos dock ibland till domkapitlet i Uppsala —
”supremum consistorium ähr i Upsala” heter det uttryckligen i protokolet den 18
september 1618.
I Stockholm fanns dock åtminstone från 1565 ett rent kapitelämbete,
poenitentiarius, ehuru då ej längre fanns någon ordinarius, och
förutsättningarna för ett kapitel i anseende till antalet ledamöter voro åtminstone
sedan 1570-talet förhanden. Från 1577 funnos nämligen kyrkoherden i
Stockholm, skolmästaren, som även var predikant vid Storkyrkan och
kyrkoherdens närmaste man, de tre stadskaplanerna och de tyska och
finska prästerna. samt predikanten i klostret, d.v.s. vid
Riddarholmskyrkan från 1580. Ett domkapitel skulle ha sex ledamöter utom biskopen
enligt 1571 års kyrkoordning; tillräckligt antal prästmän funnos alltså för
att jämte ärkebiskopen bilda ett kapitel i Stockholm.
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
