Note:
Gunnar Hellström died in 1980, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B Församlingar vilkas kyrkoherdar varit assessorer i Stockholms stads konsistorium - Brunkebergs- och Kungsbacksförsamlingen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Brunkebergs- och Kungsbacksförsamlingen
På Brunkebergskyrkogården uppfördes 1649—1651 ett
begravningskapell av trä, som sedermera fick namnet S:t Johannis kapell och
slutligen kallades S:t Johannis kyrka, Redan 1657 framförde kyrkoherden i
S:t Jakob i konsistorium begäran om gudstjänst i detta kapell och på
1660talet började kaplänen i S:t Jakobs församling Andreas Nortman intrigera
för att få en församling bildad kring kapellet i akt och mening att bli
dess kyrkoherde. Nortman avled emellertid 1669, men tanken upptogs av
hans måg Olaus Rundelius. Denne insåg att trakten kring kapellet ej
ensam kunde bära utgifterna för en särskild församling och lyckadés förmå
en del av invånarne i norra delen av S:ta Klara församling, de s. k.
Kungsbacksborna, att gå med på planerna. En supplik att få bilda egen
församling ingavs till kungl. maj:t av 30 Jakobsbor och 12 Klarabor. Trots
avstyrkan av Stockholms stads konsistorium och trots att överståthållarens
tillstyrkan var svagt motiverad biföll kungl. maj:t 1671 3.11 den gjorda
framställningen och Rundelius blev kyrkoherde i den nya församlingen.
Overståthållaren skulle med de av församlingens tillkomst berörda
församlingarna underhandla om dess gränser, men något resultat uppnåddes
ej. Rundelius tillträdde emellertid sin tjänst 1671 30.11 ehuru han ej var
introducerad och därför lät sin kaplan predika i högmässan.
Brunkebergskyrkogården var emellertid-omistlig för S:t Jakobs
församling emedan kyrkogården kring S:t Jakobs kyrka var liten och trång samt
otillräcklig sonmt begrävningsplats. Efter föreställtringar: häromvutfärdade
kungl. maj:t 1671 13.12 ett nytt brev till överståthållaren varigenom
bestämdes att kapellet och omkringliggande kyrkogård fortfarande skulle
tillhöra S:t Jakobs församling och att en ny kyrka skulle byggas vid
Konungsbacken eller annan lämplig plats. Under tiden skulle dock den del av norra
förstaden, ”som denna nya kyrkan tillagd bliver”, få förrätta sin
gudstjänst i träkapellet utan att dock ingripa i S:t Jakobs församlings
rättigheteér. i
Trots kungabrevet gjordes emellertid av Rundelius åtskilliga ingrepp i
S:t Jakobs rättigheter och detta föranledde klagomål från S:t Jakobs
för
70
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
