Note:
Gunnar Hellström died in 1980, less than 70 years ago.
Therefore, this work is protected by copyright,
restricting your legal rights to reproduce it.
However, you are welcome to view it on screen, as you do now.
Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B Församlingar vilkas kyrkoherdar varit assessorer i Stockholms stads konsistorium - Katarina församling - Kyrkoherdar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Johan, född i Gävle 1759 5.3, död i Björklinge 1823 14.9. Kyrkoherde i
Björklinge,
Ulrika Eleonora, född i Mo 1760 27.3, död i Katarina 1772 25.11.
Simon, född i Mo 1763 9.4, död i Jönköping, Kristine 1809 24.12. Anställd vid
posten, men fick lämna tjänsten. Antog moderns namn och kallas sedan
Arklimästare vid sin död.
Brita Christina, född i Mo 1765 18.7, död ibid. 1765 20.12.
K. M:t föreskrev 1771 13.2 att kyrkoherdebefattningar skulle tillsättas
före den instundande riksdagen. Ehuru en del av konsistorii ledamöter
hävdade att förslag ej kunde upprättas förr än två månader av nådår gått
till ända, uppförde Stockholms stads konsistorium 1771 19.3 å förslag till
kyrkoherdetjänsten i Katarina i första rummet kyrkoherden i Finska
församlingen Werander, i andra rummet kyrkoherden i Fransk-Lutherska
församlingen Nensén och i tredje rummet kyrkoherden i Flo, Skara stift,
prosten Thore Odhelius. Wijkman inlämnade först 1771 28.5 till
konsistorium sin ansökan till tjänsten, men hans ansökan upptogs ej av
konsistorium emedan förslaget redan var uppgjort. Wijkman klagade hos kungl.
maj:t, som 1771 8.8 upphävde konsistorii beslut emedan förslaget var för
tidigt uppgjort. Nytt förslag uppgjordes 1771 10.9 upptagande samma
namn som det förra förslaget. Ständernas protokollsdeputations fjärde
utskott gjorde anmärkning och infordrade 1771 4.11 samtliga akter i
saken. Emellertid avled kyrkoherde Werander före valet och kungl. maj:t
påpekade 1772 17.1 att vid förslagets fyllande hänsyn borde tagas till
Wijkmans meriter. Denne blev också 1772 11.2 uppförd i första rummet
i Weranders ställe och erhöll vid valet 1772 22.3 majoritet. Wijkman hörde
till de mest framstående riksdagsmännen av mösspartiet. Han hade också
av de ofrälse stånden erhållit en föreskrift att bliva utnämnd till det första
regala pastorat, vartill han anmälde sig. Enligt Malmström, Sveriges
politiska historia från Karl XII:s död till statsvälvningen 1772, skyndade sig
Wijkman att göra bruk av denna föreskrift, som var ett ingrepp i
konungens och församlingens rätt, och satte sig i besittning av Katarina
församling. Såsom framgår av ovanstående åberopades emellertid
rekommendationen icke under befordringsärendets handläggning. Såsom en av
mösspartiets främsta koryféer blev Wijkman arresterad av Gustaf III vid
statsvälvningen 1772.
I sin ansökan till kyrkoherdetjänsten i Katarina erinrade Wijkman om
att han hade sju barn ”som vid tilltagande år fordra en kostsammare
uppfostran” och att han som kyrkoherde i Mo och Rengsjö hade ”en knapp
utkomst”. Hans befordran till Katarina gjorde icke slut på hans bekymmer.
Bouppteckningen,.som finnes i behåll i Stockholms stads konsistorii acta,
visar större skulder än tillgångar.
Wijkmans ansökningshandlingar till Katarina äro ofullständiga och
207
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
