Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skärkarlsliv - Flickornas kärlek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
– Ja, men jag var inte henne när!
– Nå, det må så vara, sir herrn, men hon trodde
att det skulle bli parti det!
– Nej, vad säger ni, och aldrig talte jag om
sådant.
– Ja, vad man säger, men Mari tydde liksom på
att herrn till och med talt om lysning.
Lysmasken alltså! Så där var det att tala poesi
för sådana!
– Ja, men säg nu moster, tog herr Axel upp,
kan man inte leka eller spela lite, ni kallar, med
en flicka, utan att det ska vara bindande. Hon
spelte ju med era pojkar här.
– Ja visst gjorde hon, men sir herrn, herrn
såg så allvarsam och hederlig ut, så hon trodde
det var rena allvare.
– Alltså, tror moster, att om jag gått burdus
på, skulle hon ha gett efter? Tror moster det?
– Asch, flickorna, vet en väl.
– Och säg nu, tror moster att hon var i lag
med pojkarne på gårn här!
– Ja, si det kan en inte säga, sånt.
Detta var en oväntad upplysning för herr Axel,
och liksom efter en fara han kommit undan drog
han sina andetag. Flickan hade sålunda helt kallt
lagt snaran för honom, och otroligt är ej att om
hon, som icke visade något tecken till ömhet eller
eld, hade bundit honom vid sitt kött, så skulle han
ha stannat, därför att han icke kunde annat och
därför att hans låga var besvarad. Men nu hade
hon med köld mottagit hans manliga hyllning, tagit
hans artigheter, hans tjänster, och så weg med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
