Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Mensjevikerna och bolsjevikerna under det rysk-japanska krigets och den första ryska revolutionens period (1906—1907) - 3. De taktiska meningsskiljaktigheterna mellan bolsjevikerna och mensjevikerna. Partiets tredje kongress. Lenins bok ”Socialdemokratins två taktiska linjer i den demokratiska revolutionen”. Det marxistiska partiets taktiska grundvalar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om proletariatets hegemoni och hade ingenting emot att erkänna
den i ord — det är sant — men i verkligheten var han emot det
väsentliga i denna idé. Proletariatets hegemoni innebär att
proletariatet har den ledande rollen i den borgerliga revolutionen under
en politik av proletariatets förbund med bönderna, och den
liberala bourgeoisins isolerande. Plechanov åter var som känt mot
politiken av den liberala bourgeoisins isolerande, för politiken av
samförstånd med den liberala bourgeoisin, mot politiken av
proletariatets förbund med bönderna. I själva verket var Plechanovs
taktiska inställning den mensjevikiska inställningen, som gick ut
på förnekande av proletariatets hegemoni.
2. Som det viktigaste medlet att störta tsarismen och erövra
den demokratiska republiken betraktade Lenin det segerrika
väpnade folkupproret. Tvärtemot mensjevikernas uppfattning
menade Lenin att "den allmänt demokratiska revolutionära rörelsen
redan lett till att det väpnade upproret blivit nödvändigt", att
"proletariatets organiserande för upproret" redan "ställts på
dagordningen som en av partiets väsentliga och ofrånkomliga
huvuduppgifter", att man måste "vidtaga de mest energiska åtgärder
för proletariatets beväpning och för att säkerställa möjligheten
av att direkt leda upproret". (Lenin, Saml. verk, b. VIII, s. 75.)
För att föra massorna fram till upproret och göra detta till
ett allmänt folkuppror ansåg Lenin att man måste uppställa
sådana paroller, rikta sådana upprop till massorna, som skulle kunna
utlösa massornas revolutionära initiativ, organisera dem för
upproret och desorganisera tsarismens maktapparat. Sådana paroller
ansåg Lenin tredje partikongressens taktiska beslut vara, åt
vilkas försvar han ägnade sin bok "Socialdemokratins två taktiska
linjer i den demokratiska revolutionen".
Som sådana paroller betraktade han:
a) användande av "politiska masstrejker, vilka kan ha den
största betydelse i början av upproret och under dess själva förlopp"
)(sammastädes, s. 75);
b) organiserande av "omedelbart revolutionärt förverkligande
90
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
