Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Bolsjevikernas parti i kamp för jordbrukets kollektivisering. (1930—1934) - 2. Från politiken att begränsa kulakelementen till politiken att likvidera kulakerna som klass. Kampen mot förvrängningarna av partiets politik i kollektivrörelsen. Offensiven mot de kapitalistiska elementen längs hela fronten. Den sextonde partikongressen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fattande och livsnödvändiga, men också mest efterblivna området
av folkhushållningen — lantbruket.
Härmed hade de sista källorna inom landet till kapitalismens
restaurering tillintetgjorts och samtidigt hade de nya, avgörande
betingelserna, vilka var nödvändiga för den socialistiska
folkhushållningens uppbyggande, skapats.
Då kamrat Stalin 1929 angav grunderna för politiken att
likvidera kulakerna som klass och konstaterade resultaten av
böndernas massrörelse för den totala kollektiviseringen, skrev han:
"Det sista hoppet för alla länders kapitalister, som drömmer
om kapitalismens återupprättande — ’privategendomens heliga
princip’ — i Sovjetunionen ramlar och går upp i rök.
Bönderna, vilka de betraktar som ett material till att göda marken
för kapitalismen, överger i massor ’privategendomens’ prisade
fana och beträder kollektivismens, socialismens väg. Det sista
hoppet att återupprätta kapitalismen ramlar." (Stalin,
Leninismens grundfrågor, d. II, s. 23.)
Politiken att likvidera kulakerna som klass stadfästes i
SUKP(b) :s CK:s historiska beslut av den 5 januari 1930 "Om
kollektiviseringens tempo och statens åtgärder till
kollektivuppbyggets hjälp". Beslutet tog fullkomlig hänsyn till de olikartade
förhållandena i Sovjetunionens olika räjonger, till att Sovjetunionens
olika områden i olika grad var färdiga för kollektivisering.
Det fastställdes olika tempo för kollektiviseringen. SUKP(b) :s
CK uppdelade Sovjetunionens områden i tre grupper med hänsyn
till kollektiviseringens tempo.
Till den första gruppen hänfördes de viktigaste
spannmålsrä-jongerna, som var mest förberedda för kollektiviseringen, där det
fanns mera traktorer, mera sovjetjordbruk och där man hade
större erfarenhet i kampen mot kulakerna under de gångna
spannmålslagringskampanjerna: Nordkaukasien (Kuban, Don, Terek),
mellersta Volga, nedre Volga. Ifråga om denna grupp av
spann-målsräjonger föreslog CK att i huvudsak avsluta
kollektiviseringen våren 1931.
Den andra gruppen av spannmålsräjonger, som bestod av Ukrai-
384
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
