Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk krishushållning 1941. Av redaktör K. O. Hammarlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I en översikt över matfettsförsörjningen under året meddelade direktör Helge
Gräslund i livsmedelskommissionen, att invägningen vid mejerierna av mjölk
under tiden januari—augusti varit 11,6 procent lägre än föregående år men att
smörproduktionen likväl kunnat hållas praktiskt taget oförändrad. Restaurangkorten
skulle i längden medföra större säkerhet för hemransonerna. Dessutom uppgick
det s. k. beredskapslagret av runmärkt smör till en betydligt större kvantitet än
föregående år.
I fråga om mjölk samarbetade livsmedelskommissionen intimt med Svenska
mejeriernas riksförening för att säkerställa tillförseln till städer och industriorter.
Ett resultat härav var t. ex., att mjölk från Skåne under ett års tid transporterades
till Stockholm, vars dagsbehov normalt uppgår till en halv million liter. Genom ett
tillfälligt försäljningsstopp för osten under sommaren frambringades
tillfredsställande ostlager, varefter en lämplig ransonering genomfördes.
Som en beaktansvärd omständighet framhöll direktör Gräslund, att
förbrukningen av konsumtionsmjölk under 1941 ökats förhållandevis mycket kraftigt.
En länge övervägd åtgärd vidtogs den 21 november med mjölken. Från detta
datum var det nämligen inte tillåtet att utan medgivande från kristidsmyndighet
saluhålla annan mjölk än sådan, som vid mejeri standardiserats till en fetthalt av
3 procent. Detta sker antingen genom skumning eller genom tillsättning av
pastö-riserad skummjölk.
I ett radiotal framhöll livsmedelskommissionens ordförande, landshövding
Hammarskjöld, att det inte var fråga om några stora ingripanden. I genomsnitt
minskades fetthalten hos mjölken som sådan endast med ungefär en halv procent. I
somliga trakter, där man haft särskilt fet mjölk, bleve minskningen något större, på
andra håll ringa eller ingen alls. För övrigt komme mjölken att innehålla precis
samma beståndsdelar som förut. Men minskningen av fetthalten hade större
betydelse än man kunde tro, då det gällde att få mjölken att räcka till. Den gjorde det
möjligt att sälja drygt femton procent mera i butikerna än tidigare utan att man
av denna anledning behövde minska på smör- eller osttillverkningen.
Åtgärden att tillgripa standardiseringen för att om möjligt slippa
kortransonering av mjölk stöddes också på klara uttalanden från vetenskapligt håll. Det
framhölls bl. a., att särskilt de bredare lagren utan ändring av konsumtionsvanorna
kunde tillförsäkras en riklig tillgång på de näringsämnen av vital betydelse, som
mjölken innehåller vid sidan av fettet.
Strax efter standardiseringsbestämmelsernas ikraftträdande sökte en läkare i en
tidningsartikel hävda, att den standardiserade mjölken var hälsovådlig. Men detta
uppseendeväckande uttalande dementerades på det kraftigaste av en i övrigt
enhällig läkaropinion.
I oktober upphävdes förbudet mot margarin. Detaljpriset på hushållsmargarin
blev oförändrat, men för att kompensera ökningen i råvaru- och
tillverkningskostnaden sänktes margarinaccisen. Riksnoteringen för smör återgick därefter till det
prisläge, som gällde före sänkningen på våren. Normalpris fastställdes för
mejerismör till 4: 55 per kg vid försäljning till förbrukare och för lantsmör till 4: 45.
Samtidigt fastställdes normalpris på flott och talg, som säljas till enskilda förbrukare.
Dessa pris överensstämde med de vid tillfället gängse.
Vid månadsskiftet november—december visade det sig, att tillverkningen av
smör gått ner så kraftigt, att den inte motsvarade efterfrågan. Det bestämdes
därför, att endast halva tilldelningen fick uttagas i smör eller grädde och andra
hälften i margarin.
Från den 20 november var grädden inbegripen under matfettsransoneringen. Mot
kupong gällande för 250 gram matfett fick alternativt inköpas en och en halv liter
grädde. Särskilda växlingskort infördes för mindre kvantiteter. Utom för tryggan-
’63
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
