RUSDRYCKER OCH NYKTERHETSSTRÄFVANDEN I ÄLDRE TIDER. 11 År 1558. utkom en bok "Emoot Dryckenskap" ut- gifven af Laurentius Petri (då ärkebiskop), hvilket arbete torde vara den första tryckta nykterhetsskrift i vårt land. Den var emellertid icke egentligen original utan en be- arbetning från tysk källa, men är dock högeligen inträs- sant, genom den inblick den ger i tidens privatlif, och skulle förtjäna att ånyo utgifvas. Från reformationstidevarfvet härröra äfven flera nyk- terhetsdikter, däribland en med titel Hen Wijsa om Dryc- kenskap, och thet onda som ther med fölver". Den är tryckt i bihanget till en af de första tryckta psalmböckerna i vårt land, af 1572. Denna visa gifver ingalunda vår tids kraf- tigaste nykterhetsföredrag efter i drastisk skildring af rus- dryckernas elände, som synes af t. ex. följande värs: »Podagel och skabb och wattusott sjukdom i hoffwud och bryste, medh hoste och ther till lungosott som hoffwud och hender rista. I ögonen see the illa vth som altijdh dricka och slemma och kinnerna hengia som en klwt, ther på må tu them kenna.» Författaren beklagar, att dryckenskapen allt mer och mer tagit öfverhand "i thessa sijdsta dagha' under det däremot »i fordom tijd, tå nyckterheet war hållen för dygd och ähre, ta stodh thet vel som hwar man veel - och crönickor witnesbyrd bäre, men nu bland alla förachtas the, som ey kunna dricka och swelga, swäria och pocka och åt otucht lee. Hvem kan the odygder uptälia?» Författaren torde ej haft orätt i sin klagan öfver till- tagande dryckenskap. Erik 14:s slösaktiga och luxuriösa hof hade ingalunda bidragit att befordra nykterhet i landet, och under 1500-talet infördes första gången så vidt man vet brännvinets sedermera så förhärjande landsplåga. Det skall visserligen hafva varit känt redan på 1400-talet, men först under följande århundradet blifvit allmännare brukat. Gustaf Vasa var klarsynt nog att vidtaga åtgärder däremot. Visserligen synes han hafva vid ett och annat