Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Rusdrycker och nykterhetssträfvanden i äldre tider - Frihetstiden och Gustavianska perioden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FREE ERNER SM MEN pe Ella CA ANN er Larsa
ri UAE SYPERKIOT IBG SKI EL (ER 7 En 4 4 SIPIGEEG v
1 NEN ju RR Avd FRAS ARR mä GR TR Egnor
FARAN NN TR 1) ry TAN Lagg ETSO R
4 öl 3 rå
16 DEN SVENSKA NYKTERHETSRÖRELSENS HISTORIA.
Statskonsten vacklade under frihetstiden fram och
tillbaka i brännvinsfrågan. Mösspartiet ville lämna bränn-
vinstillvärkningen i fred, men hattpartiet motarbetade den.
1756 lyckades det senare, hufvudsakligen med stöd af
Linnés auktoritet, genomdrifva förbudets förnyande, men
det kunde ej upprätthållas mer än 4 år. Gustaf 3 bör-
jade sin regering med ett nytt brännvinsförbud (1772),
och detta steg stöddes då genom en allmännare nykter-
hetsopinion, hvadan dess upphäfvande två år därefter inga-
lunda berodde på folkets önskan. Det föranleddes för-
nämligast af Gustaf 3:s växande pänningebehof. Efter
ryskt mönster inrättade han nämligen därefter de rykt-
bara kronobrännerierna. ;
Demoraliseringen gick så långt att "Kongl. Bränn-
vinsdirektionen’"" den 2 juli 1778 skref till biskoparna,
huru "Direktionens ändamål, som var kärlek till dygden,
ej kunde bättre befordras än om allmogens lärare, som
them till Siälawården woro förordnade sökte förmå hvar
sin församliogs innevånare att ingå åtskilta föreningar om
att ej vilja supa annat än Kronans brännvin" — alltså,
trots alla möjliga hederliga afsikter, föreningar att supa
brännvin.
Under Gustavianska tiden hade ej många mod att
uppträda för nykterhetssaken, då detta betraktades så
godt som ett högförräderi. Jag vet ej hvem som vågat
sig på att afgifva följande ironiska utlåtande om Gustaf 3:s
kronobrännerier: "Alla vältänkande önska konungen
lycka i sitt företagande, och ehuru de se, att nationens
seder och kroppsstyrka därigenom försämras, så äro de
nöjde, om K. M:t kan vinna inkomster att bestrida sina
oundgängliga utgifter, ehuru medlen äro så tvetydiga.
De kunna liknas vid en sjuk, som af en läkare kunde
antydas att dricka sin egen aftappade blod, för att få
krafter och bli frisk.” |
Under den senare gustavianska perioden uppträdde
den snillrike tänkaren och diktaren Thomas Thorild
(+ 1808) i en 1795 utgifven "Handbok för omtänksamma
hushåll i dieten eller hvad som rör hälsans vård" med
stor kraft mot de starka dryckerna. De böra enligt hans
mening endast vara apoteksvaror, och "att flitigt regalera
sig med medikamenter, endast för det de kunna göras
högsmakliga, är väl en så ursinnig som löjlig fägnad"’,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
