Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Berättelser ur Sveriges sagoålder - Sagan om konung Alf och hans kämpar - 4. Vikingasagor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för sin fader. När Hake hört, hvad hans dotter hade
förnummit, talade han med Hroker och fick så visshet
om hvad han anat, att mannen var en af konung Alfs
män.
Konungen ledde då Hroker till sätes vid sidan af
högsätet eller öndvegi. – I konungens hus liksom i
bondens gingo längs väggarna bänkar, och af dessa var
den på norra långsidan (ty huset sträckte sig alltid
från öster till vester) den förnämligaste, och midt
på densamma reste sig högsätet eller öndvegi med sina
höga utskurna sidostolpar, vid hvilka våra förfäder
fästade en helig vördnad och sågo i dem vilkoret för
husets väl. När de första utflyttningarna skedde
till Island, en ö, som ligger 150 mil nordvest ut
från Norge, medförde utvandraren sina högsätespelare
och kastade dem, så snart han fick sigte af land,
i hafvet, för att ankra och taga sig land att bo,
der de togo landfäste.
Hroker hade således numera sin plats närmast konungen
och stod hos honom i den högsta kärlek. När konungen
sedan fick veta, hurusom den ryktbare mannen och hans
dotter Brynhilda likade hvarandra väl, gaf han gerna
sitt bifall till deras giftermål.
Våren derpå sökte Hroker med en här emot Sven den
segersälle. De kommo snart i strid med hvarandra, och
lyktades den så, att Sven föll och Hroker kom tillbaka
till konung Hake med seger och mycket härfång. – Nu
började de tre konungarne Solve, Östen och Hake rusta
sig till strid emot konung Asmund. Främste männen voro
naturligtvis Hroker den svarte och Utsten. De stämde
alla sommaren derefter till Norge, mot konung Asmund.
Här blef nu en den häftigaste strid, ty Asmund värjde
sig tappert. Men slutligen föll konung Asmund, hvarpå
hans land gafs åt Alfs son, tyckande sig dermed
Alfsreckarne till fullo hafva hämnats sin herre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
