Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Krig med konung Valdemar och Hansestäderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
påfvens förbud förde vapen, kläde, salt, jern och sill
till Ryssarne och utgåfvo de konungens undersåtar,
hvilka som fångar blifvit förda till Nowgorod, för
sjöröfvare, sägande att de arbetade på att förstöra
hela det samfund af köpmän, som besökte Nowgorod
och Ryssland. Också hade Ryssarne dödat en medlidsam
köpman, som blifvit utjagad ur köpmännens samfund,
emedan han gifvit fångarna penningar till mat och
kläder.
Emellertid slöt konung Magnus den 17 Juli 1343 fred
med hansestäderna, som återfingo sina privilegier.
Äfven med Valdemar afslutades här
fredsunderhandlingarna, men den slutliga fredshandeln
afgjordes på mötet i Varberg.
I Varberg såg man om hösten 1343 en samling af furstar
och herrar, mera talrik och lysande än man på länge
sett i Norden. Konung Magnus, erkebiskopen af Upsala
jemte de flesta svenska biskoparna, en mängd abboter
och konungens svenska rådsherrar infunno sig der, och
likaså följde med konung Valdemar från Danmark flera
biskopar, abboter och en mängd verldsliga herrar.
Många bref utfärdades här, de flesta af den 18
November. Konung Valdemar erkänner sig hafva sålt hela
Skåne, hela Halland, Bleking, Lister och Hven för sig
och sina efterkommande till konung Magnus mot en summa
af 49,000 marker silfver, äfvensom att han mottagit
denna summa, nämligen 1) 34,000 mark, som Magnus
betalt till grefve Johan för Skåne, Bleking, Lister
och Hven; 2) 8,000 mark, som Valdemar sjelf fått för
södra Halland, och 3) 7,000 mark, som afqvittades
på det sätt att Magnus öfverlemnade till Valdemar
Köpenhamns slott, som Magnus fått för denna summa. Men
erkebiskopen, de andlige och alla inbyggare i dessa
landskap förklaras fria från alla förpligtelser till
danska kronan, och om Valdemar eller hans efterträdare
sökte bryta freden eller trängde öfver sundet och
ville oroa Magnus i besittningen af dessa landskap, då
skulle de närmaste tre biskoparne och tre verldslige
herrar från hvardera sidan komma tillsammans i
Helsingborg och efter anstäld undersökning döma den
danske kungen till böter af 30,000 mark silfver. Ville
han undandraga sig detta, skulle de sex eller tre
svenske biskoparne bannlysa honom.
Slutligen i ett bref af den 20 November öfverlemnar
Valdemar formligen dessa landskap och utfäster sig
att på nästa dannehof bekräfta detta samt ställa full
säkerhet derför.
Så var då, som det syntes, denna sak bragt till
ända. Nu fattades blott, att Valdemar ordentligt
lemnade alla bref med sina insegel ifrån sig, och
detta skedde också, ehuru dermed ännu dröjde någon
tid. Emellertid blef der nu fred för Magnus från den
kanten en rund tid bortåt.
Men der afhandlades ännu andra saker af högsta vigt
för Norden på detta möte i Varberg.
Redan den 15 Augusti hade konung Valdemar haft ett
möte med Norges råd i Varberg, och de norske herrarne
intyga i ett bref af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
