Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Albrekt och Margareta, 1387-1397
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De underrättelser, som inlupo till Albrekt om dessa
förhandlingar, synas alldeles icke, åtminstone till
en början, hafva förskräckt honom. Han upptändes
tvärt om af vrede öfver den djerfva qvinnan, som
vågade kasta blicken på hans krona, och han skall för
att trotsa henne hafva antagit titeln af Danmarks
och Norges konung, en titel hvartill han ansåg sig
hafva rättighet efter sin brorssons, hertig Albrekts
död[1].
Han skall äfven hafva gifvit sin förbittring
luft i allehanda skämt och smädeord om »munkedejan»,
som han kallade Margareta, hvilken påstods hafva
haft en kärlekshandel med abboten i Sorö. Mycket
talades härom sedan bland folket. Följande verser ur
en folkvisa skildrar detta:
Kung Albrekt han sitter på Axevall,
Han klagar i sin högeliga vånda:
»En munkedeja hafver mig undsagt,
hon vill mig drifva af lande!»
Kung Albrekt sitter på Axevall,
han låter de löndebref skrifva;
dem sänder han drottning Margareta.
Han låter henne striden bjuda.
Svarade drottning Margareta,
när hon de löndebref såg:
»Nåde Gud Fader i himmelrik,
huru detta nu månde tillgå?»
Och hon skref honom ett annat igen,
som Gud gaf henne till råde:
»I Medelby i Vestergötland,
der skolen I finna vår nåde».
Och han skref henne ett annat igen,
som Gud gaf honom i sinne:
»Det skall aldrig mina landsmän spörja,
jag rädes för en qvinna!»
Kung Albrekt sitter på Axevall
allt öfver bredan bord.
Han talade till sina goda hofmän
så många skämtans ord:
»Vi vilja förlofva vår klädesed
och hättan vilja vi ej bära,
förr än vi hafva vunnit allt Dannemark
de svenska män till stor ära.
Vi vilja förlofva vår klädesed
och aldrig med svärd utrida,
förr än vi hafva vunnit allt Dannemark,
och sofvit vid drottningens sida».
Så skref hon kung Albrekt ett annat bref
och hvarken bättre eller värre:
»För Axevall i Vestergötland,
der möta vi med vår här».
Det svarade hon konung Albrekt,
han aktade seger vinna:
»Ville hon icke den goda fru
sitta vid sin rock och spinna!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
