Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Margareta och Gotland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till höfvidsman öfver Gotland och denne lät i
alla sjöstäder kungöra, att hvem som ville hjelpa
honom skulle få fritt tillhåll på Landeskrone,
Slite och andra fästen på Gotland och halfparten
af allt byte som togs. Detta måste hafva till
följd att sjöröfveriet skulle tilltaga i vidd och
djerfhet. Också klagades deröfver på en hansedag
i Lybeck i September, och hertig Johan drog öfver
till ön för att om möjligt blifva herre öfver
Fetaliebröderna. Men det var förgäfves. Förhållandet
blef snarare motsatsen.
Nu var tiden inne för Conrad v. Jungingen att skrida
till handling. De förluster och faror, som hotade
synnerligast de östra eller preussiska städerna,
manade honom att uppträda, och i medlet af Mars utlupo
48 segel från ordenslandet med en här af 4,000 man
och 400 hästar. Den 21 Mars år 1398 låg flottan i
Vestergarns hamn strax söder om Landeskrone. Sven
Sture drog sig tillbaka till Visby, der han sökte
förmå borgarena att hjelpa sig mot Preussarne,
ehuru förgäfves. Han och hertig Johan satte sig då
i besittning af Segeltornet och Smal-Henrik.
Ett häftigt snöfall hindrade ordenshären att
genast börja belägringen af Visby, emedan kanoner
och belägringsmaskiner icke kunde framföras. Man
sökte derför börja underhandlingar. Ordensherrarne
begåfvo sig till Visby och hertigen och Sven Sture
kommo utanför staden för att öfverlägga. Herrarne
förebrådde hertigen att han hyste hos sig och
skyddade sjöröfvarena samt fordrade att han skulle
bestraffa dem. Hertigen svarade, »att de hade mera
makt öfver honom än han öfver dem». Man kom för öfrigt
icke till något beslut, utan skulle underhandlingarna
fortsättas följande dagen. Då redo hertigen, Sven
Sture och stadens borgmästare till ordensherrarnes
högqvarter i Vestergarn, och här beslöts nu att staden
skulle öfverlemnas.
Den skriftliga afhandlingen uppsattes af hertigen
sjelfva långfredagen den 5 April, och deruti bestämdes
att före solnedgången påskdagen skulle staden vara
utrymd. Vidare bestämdes, att de, som tillfogat orden
eller hanseaterna någon skada, skulle från den stunden
icke åtnjuta någon säkerhet på Gotland; dock skulle de,
om de vid afseglingen af storm drefvos in under ön,
få ligga qvar i hamn, tills de åter kunde utsegla,
men de skulle icke få landstiga. Alla sjöröfvarborgar
skulle genast nedbrännas och inga sådana vidare få
uppbyggas. Allt sjoröfvadt gods, som ännu kunde
finnas på ön eller i staden, skulle till egande
utlemnas. Öns och stadens invånare skulle behålla sina
rättigheter och icke påläggas någon beskattning, förr
än ordens högmästare kommit öfverens med Albrekt.
Påskdagen intågade nu ordenshären i Visby och flottan
inseglade i hamnen. Hertig Johan med hertig Eriks
enka lemnade staden och ön, äfvensom Sven Sture och
med dem 400 man. Ordensherrarne qvarlemnade endast
200 man och 100 hästar som besättning. Den öfriga
styrkan hemseglade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
