Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Margareta och Gotland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vi skola strax återkomma till Gotlands historia,
vi följa nu först Sven Sture.
Sven Sture var, som vi nyss nämnde, vid krigets
början en anhängare till Margareta. Redan 1388
har han jemte sin bror Sune och 4 andra herrar
bevittnat och gått i borgen för Algot Månsson
(Sture), då denne öfverlemnade Öresten och Oppensten
åt Margareta. Likaledes bevittnade, år 1394 han
jemte Svarte Skåning och Nils v. Skarzowett bref af
drottningen, hvarigenom hon skänker Bengt Sture och
hans moder vederlag för så väl slottsgrunden som
godset kring Oppensten, hvilket slott var bygdt på
Sturarnes grund.
Hvad som sedan på Gotland förmådde Sven Sture att gå
öfver på Albrekts sida, är obekant. Han uppbjöd dock
allt att värja Gotland, tills han slutligen måste vika
för öfvermakten och afsegla derifrån. Han stälde då
kosan norrut, förbi Stockholmsskären uppåt Bottnen.
Här uppe kring Bottniska vikens stränder hade
Fetaliebröderne länge haft sitt tillhåll och uppfört
flera fästen. Bland sjöröfvarena var i synnerhet
en utmärkt för lycka och djerfhet, han hette Arendt
Styke. Med dessa Fetaliebröder förenade sig nu Sven
Sture och blef snart herre öfver hela Norrland,
både Vester- och Österbotten, sedan han bemäktigat
sig slotten Gaddaborg i Gestrikland, Faxeholm i
Helsingland, Styresholm i Ångermanland och Krytzborg
i Österbotten.
Söder om Österbotten innehades Finland af Knut Bosson,
riksdrotset Bo Jonssons son, och han stod äfven
såsom fiende mot drottningen, så att detta året 1398,
då Stockholm innehades af Hansestäderna och Gotland
togs af tyska orden, voro utsigterna för Margareta
ingalunda ljusa. Åbo slott med län skulle enligt de
svenska herrarnes öfverenskommelse med Margareta 1388
indragas till kronan. Jakob Abrahamsson, som emottog
det å drottningens vägnar, öfverlemnade det dock
1395 åt Knut Bosson jemte det nya slottet Vartholm
i Nyland, Åborg i Satakunda och Bregdenborg samt
Kastelholms slott och Åland. Härigenom uppstod ett
spändt förhållande mellan honom och drottningen, som
på herredagen i Nyköping 1396 stämde herr Knut inför
sig och konung Erik att med dem uppgöra sin tvist.
Mot båda dessa män måste nu Margareta fortsätta
kriget, och hon gjorde det med kraft. Redan på
hösten 1398 måste Knut Bosson uppgifva Åbo slott
och äfven Gaddaborg synes af drottningens folk hafva
blifvit eröfradt. Till en stor del får man väl söka
orsaken till drottningens framgång mot dessa herrar
och Fetaliebröderna i det understöd, hon fick från
Hansestäderna, men äfven i hennes egen klokhet och
raska beslutsamhet samt i den foglighet, hvarmed
hon bemötte de Fetaliebröder, hvilka öfvergingo till
henne.
Om hösten samma år, några veckor efter sedan
drottningen och konung Erik hållit sitt intåg i
Stockholm, egde ett sammanträde rum mellan fullmäktige
från drottningen och Sven Sture på Almare-Stäk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
