Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kriget om Sleswig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förr än drottningen omtalade hvad som blifvit henne
sagdt, att ett af tornen vår fyldt af beväpnade, och
förebrådde hertiginnan, att hön så förrädiskt traktade
efter hennes lif och frihet. Hertiginnan gjorde allt
för att lugna den upprörda drottningen, men det var
att tala för döfva öron. Gråtande af vrede lemnade
Margareta gästabudssalen och slottet.
Så berättas om brytningen mellan drottningen och
Sleswigs hertiginna. Hvad som deraf kan vara sant,
är omöjligt att säga, men säkert är, att med
begynnelsen af år 1409 var det goda förhållandet slut
och följande året började kriget.
Sent om aftonen den 17 Februari 1410 kommo några
Holsteinska riddare till Flensborg, der Sleswigs
biskop, danskvännen, den gamle Johan Skondeleff
residerade, inträngde i hans boning och mördade
hans hofmästare, misshandlade hans gårdsfolk och
sårade biskopen sjelf, hvarpå de tvungo, honom att
halfnaken, som han var, krypande på händer och
fötter sätta sig upp på en raggig, halt häst. Sålunda
fördes han genom landet och kastades i fängelse.
Denna illbragd uppväckte konung Eriks vrede och han
inbröt i hertigdömet med tvänne härar, af hvilka den
ena följde vestra, den andra under konungen sjelf
östra kusten. Den förra var redan stadd på återtåg
efter att grundligt hafva plundrat Friserne, då
plötsligt på Soldrups hed nära Egebäck Friserne under
grefve Henrik stormade fram emot den och tillfogade
den ett fullkomligt nederlag.
Kungen sjelf i var deremot lyckligare. Han kom
ända ned till Flensborg och intog Als med undantag af
slottet Sönderborg, som formligen måste belägras. Det
var denna belägring som anförtroddes åt den svenske
riddaren Abraham Brodersson, hvars sorgliga slut vi
redan känna.
Nu ingicks väl en förlikning mellan konungen och
hertiginnan, men den bröts omedelbart derpå, och
konungen förklarade i sin häftighet hertigdömet vara
ett förbrutet län, som han indrog till kronan. Frågan
antog härigenom en allvarsammare karakter. Dock
lyckades det Margareta att åstadkomma ett stillestånd
på 5 år, hvilket afslöts på ett möte i Kolding 1411
den 24 Mars, der äfven en mängd svenska riddare
voro närvarande och med sina sigill undertecknade
stilleståndsbrefvet
Det ingångna stilleståndet blef snart brutet. Några
holsteinska riddare togo Flensborg, och kriget hotade
att åter flamma upp. Det förekoms dock af Margareta.
Hon lyckades ännu en gång att mäkla fred, och man
öfverenskom att tvisten skulle afgöras af hertig
Ulrik af Meklenburg, som året förut mot 500 mark
årligen förbundit sig till drottningens och konung
Eriks tjenst.
Hertig Ulrik dömde så, att staden Flensborg skulle
till drottningen återlemnas, och om Flensborgs slott
ville han ransaka närmare. Detta utslag fäldes
den 5 Oktober 1412 och fyra dagar derefter kom
drottningen seglande till Flensborg. Sannolikt var
det öfverenskommet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
